Vardagslunk

Dagarna rullar på och flyter lite ihop nu. Vi skypade med Arvid en timma i går kväll, och det kändes alldeles som ett vanligt samtal om ditt och datt. Lite hopplock från idag; sister Kathleen hade ordnat med inköp av vinboxar i Nairobi åt oss, som vi fick hämta. Det var inget märkvärdigt för henne, mer som livets naturliga nödtorft. Gott sydafrikanskt, det röda dock varmt i överkant. Hon håller på att låta bygga en större kantin på området för personalen att äta i. Den ska ut på entrepenad, så den utrustas med ett kök, och idag började man montera den stora tv:n på ena väggen som ska locka dit folk att se på fotbollsmatcher och andra högtidliga händelser. Lugnt på jobbet för mig, men ändå ovanliga händelser hela tiden, som när en polis med vapen kom in med en massaj som blivit huggen med en panga i huvudet och på händerna av sin egen äldste son. Där blir språkförbistringen ännu större, för massajerna fnissar man lite åt, de skiljer sig både i utseende, klädsel och språk. Samtidigt har man respekt, för om de inte får som de vill drar de sig inte för något, i alla fall är det vad som sägs. Det blev att skriva rapport, och så in till "theater" (operation) för att sys.
I kväll har vi reparerat cyklar, och delat en öl hos Stephen och Florence, innan det blev middag. Den avslutades med att en fladdermus flög mot vår nätdörr och blev liggande utanför på altanen en liten stund!
På torsdag bär det av till Homa Bay för ett par dagar, det är ett trixande att få till alla delar av transporten, för 70 mil är inget man åker i en handvändning i detta landet. Det ska bli väldigt spännande i alla fall.