Bilderna är tyvärr i fel ordning till texten. 16-åringen är sist och tandlossningskvinnans bilder kommer i bakvänd ordning, men jag kunde inte ändra på det. Hoppas ni fattar ändå.
En strimma av hopp dök upp idag. I mars förra året var en 16-årig flicka inne på vår klinik och fick konstaterat en allvarlig tandlossningssjukdom. Underkäkens framtänder var lösa och hade förlorat hälften av sitt stöd i käkbenet. Rotary-doktorn ( har tyvärr ännu inte hittat vem det var) upplyste flickan, visade hur hon skulle hålla rent och tog bort tandstenen. Sa också att hon borde komma tillbaka för regelbunden kontroll. Idag var hon här och hade visserligen lite tandsten, men fin koll på borstning o mellanrummens rengörning. Detta är ju som en saga när man står här upp till armbågarna i ruttna tänder. Startar man således i tid och kanske kan nå barnen i skolan, så ger det effekt! Hennes vackra leende ser Ni själva på bild och hon o jag kom överens att nu är det tandtråd som gäller. Hon fick med tandtråd hem och ska komma tillbaks om 14 dgr för koll. Det visade sig nämligen vara nästan helt hopplöst för henne att fixa tekniken. Men jag är övertygad att hon lär sig.
För att visa hur det hade gått om hon inte hade fått det här fina omhändertagandet, så ser ni en bildserie på en 39-årig kvinna som har ett jättecharmigt leende ända tills hon visar tandköttskanten. Till skillnad från den 16-åringen har hon inte fått behandling för sin parodontit och kom nu för att ta bort de lösa sexårständerna i överkäken. Tragiskt och handikappande. Dessutom förstod hon inte att hon behöver komma tillbaka för att ta bort tandstenen på övriga tänder för att få behålla dem.
Spännvidden mellan dessa två fall är den utmaning vi står inför här.
Vår joggingtur runt bergen i morse kryddades av skolbarnen som skulle springa på kapp med oss mezungas. En liten knatte blev lite efter sina kompisar och var rätt förtvivlad ända tills han insåg att vi inte var så farliga. När vi kom fram till deras lilla skola kom vi överens om att vi får ta med oss en fotboll till dom i morgon.
Hej. Har ni hört talas om Svenska Kyrkans och Svenska Fotbollförbundets gemensamma projekt? Sen flera år tillbaka har man haft fotbollsskola och då har kyrkan bidragit med en "rättvisefotboll" plus vattenflaska. Vad sägs om att ordna fram bollar m.m. och skicka med ner? Jag vet inte om det skulle ta för stor plats, men det beror ju på hur många i så fall. Ja, det var bara en spontan kul idé.
ReplyDeleteJag har 10 bollar med, 5 st fotbollar och 5 volleybollar. Jag hade med mig sist också och gav till skolorna som låg bredvid mottagningarna. Det är mycket uppskattat! Jag måste bara få pumpat dem först...
ReplyDelete