Sent på fredagskvällen bestämde vi oss för att åka på utflykt redan denna helgen, då tiden går fort, och kanske blir det mycket regn som hindrar frampå. Vi arbetar ju även på lördagar, så dagen började som de andra denna veckan med en löp-promenadrunda runt berget i soluppgången och så dusch och kort frukost. Lördag är marknadsdag med extra mycket att göra då många kommer till byn, men ronden är kortare, så vi kommer fortare igång med mottagningsarbetet. Tyvärr kan jag ännu inte säga att det flyter på för min del, svåra och ovanliga sjukdomar, svårt med språket och tolkningen, rörigt journalsystem med handskrivna anteckningar jag inte kan tyda, och mycket förkortningar jag inte förstår. Patienterna är fattiga och får betala för varje provtagning som kommer till, så man tvekar pga deras ekonomi. CO = clinical officers (mellanting mellan sjuksköterska och läkare) uppmuntrar och förklarar för mig, fast emellanåt vet jag inte om de också tycker att jag är i vägen!? På avdelningen händer det varje dag att prover vi ordinerat inte är tagna, svar finns inte framme, vätska till jättedåliga patienter är inte given. På ronden kan det ligga kvar en död patient bakom en trasig skärm på en 12-sal. Ja, så här är kanske Afrika… De som arbetar här är beundransvärda, och gör sitt bästa. Rapporteringen på morgonmötet är väldigt seriös och distinkt, alla hjälps åt och byter av så man kommer på raster. Vi får se hur kommande vecka blir…
I alla fall stod Josef klar klockan 15 med sin Toyota Corolla vid sjukhusgrinden, så vi lastade i och for iväg för att åka till Tsavo naionalpark som är vår närmaste och Kenyas största. Vi började på grusväg; tvättbräda; i 2 timmar innan vi kom fram till asfaltvägen mellan Nairobi och Mombasa. Strax före det stannade vi för Josef ville reparera Lars vindruta som inte gick att få ner. Vi trodde inte det skulle gå, men efter en halvtimme i en dammig håla i solnedgång i Afrika hade en kille fixar det, och samtidigt hade vi fått bytt ett däck med pyspunka.
En halvtimme efter solnedgången var vi inne i parken på vår ”lyxlodge” och checkade in. Det första som mötte oss var en elefantfamilj som stod i strålkastarljuset nedanför matsalen och duschade i ett vattenhål (på riktigt). Sedan en god middag och fint hotellrum med varmvatten, härligt!
Skriver Helena
men va synd att det känns så jobbigt mamma! Vad har du för ansvar kring de här patienterna? Finns det andra läkare där också som har mer erfarenhet kring detta eller är det bara du?
ReplyDeleteHärligt med safari! Längtar tills det blir vår tur. Hur är det med regnet nu? Har det lugnat sig igen eller?
Jag har varit i Malmö i helgen och hälsat på kursarna. Det var riktigt härligt. nästan 20 grader varmt!! Helt otroligt. Det var för varmt för att ha jacka på sig! Träffade Helena och markus en sväng också och tittade på deras fina ringar =)
Kan vi inte skypea snart!
Puss o kram!
Hej på er båda!
ReplyDeleteHörde från Arvid att ni gett er ut på äventyr. Och det verkar det ju ha blivit! Hang in there. Själv längtar jag tillbaka till Afrika när jag läser era posts. Fortsätt i den stilen.
Varma hälsningar från lilla familjen Wennerblom - Gustav, Lina samt lilla Miriam som idag fyller en vecka gammal.