Friday, April 3, 2009
Thursday, March 26, 2009
Olycka och slutspurt..
Har star livet aldrig stilla. Vara norska kollegor skulle anlanda pa tisdag kvall, och blev upphamtade i Kisumo av en av vara chaufforer, Paul. Efter att ha kort en timme borjade det morkna, och plotsligt dyker det upp en gaende person, som nar han korsar vagen, plotsligt gor en helomvandning, trots Pauls tutande, sa han blir pakord och avlider omedelbart. Detta ar ju fruktansvart, och har aldrig hant Rotarydoktorerna tidigare. Ingen i bilen blev skadad, men det blev ratt mycket platskador. Det norska paret fick efter besok pa polisstationen fortsatta till oss i "taxi", men Paul fick stanna i haktet till nasta dag. Mannen blev antagligen helt forvirrad, eller radd, och missuppfattade situationen, eller begick han sjalvmord. De stannade inte pa platsen, for da ar det risk att man blir lynchad, utan de akte direkt till polisen for att beratta och bli forhorda, och det var val ratt, aven om det for oss kanns helt fel, speciellt om man ar doktor att "smita"
Det var ju en tuff start for dem, men de ar vid gott mod och har varit med oss ute pa klinikerna idag. De ar i 60-arsaldern, och har tagit ett sabbatsar for att "back-packa", resa och jobba pa olika stallen. De startade som batdoktorer i Kambodja i 3 manader till folk som bor ute pa flytande oar gjorda av flottar, sedan har de rest genom Vietnam, Thailand, Malaysia, Indien, och de senaste manaderna i Afrika, sa for dem var det skont att fa komma till ett eget "hem" for nagra veckor. Jag ska vidarebefodra deras blogadress senare.
Vi har nu en dag kvar, och jag hade tankt beskriva en vanlig dag medicinskt, men det far nog ansta till imorgon, eller nar jag kommit hem. Vi har gjort ratt omfattande statistik varje dag som ska sammanstallas. Nu ska vi gora vara slutakninger, och betamma vart aterstoden av var fattigkassa ska ga till. Jag ger skrivbocker och pennor till klassen for vuxna analfabeter i slummen, till Yussufs (var 1:e chauffor) nystartade samtalsgrupp for ungdomar med avseende pa HIV och samliv, samt till syster Margarets barnhem tror jag.
I eftermiddag har vi haft litet avskeds- och valkomstparty pa var veranda for de tva linjerna, Monica vart hembitrade, vara chaufforer och en tjansteman-Nikkanor- fran kontoret har var ocksa med. Det var trevligt, vi bjod pa lite dricka och mat och holl lite tal mm.
Snart ater pa moderjorden halsar Helena
Det var ju en tuff start for dem, men de ar vid gott mod och har varit med oss ute pa klinikerna idag. De ar i 60-arsaldern, och har tagit ett sabbatsar for att "back-packa", resa och jobba pa olika stallen. De startade som batdoktorer i Kambodja i 3 manader till folk som bor ute pa flytande oar gjorda av flottar, sedan har de rest genom Vietnam, Thailand, Malaysia, Indien, och de senaste manaderna i Afrika, sa for dem var det skont att fa komma till ett eget "hem" for nagra veckor. Jag ska vidarebefodra deras blogadress senare.
Vi har nu en dag kvar, och jag hade tankt beskriva en vanlig dag medicinskt, men det far nog ansta till imorgon, eller nar jag kommit hem. Vi har gjort ratt omfattande statistik varje dag som ska sammanstallas. Nu ska vi gora vara slutakninger, och betamma vart aterstoden av var fattigkassa ska ga till. Jag ger skrivbocker och pennor till klassen for vuxna analfabeter i slummen, till Yussufs (var 1:e chauffor) nystartade samtalsgrupp for ungdomar med avseende pa HIV och samliv, samt till syster Margarets barnhem tror jag.
I eftermiddag har vi haft litet avskeds- och valkomstparty pa var veranda for de tva linjerna, Monica vart hembitrade, vara chaufforer och en tjansteman-Nikkanor- fran kontoret har var ocksa med. Det var trevligt, vi bjod pa lite dricka och mat och holl lite tal mm.
Snart ater pa moderjorden halsar Helena
Tuesday, March 24, 2009
En fantastisk kvall..
I gar kvall var vi inbjudna pa middag till syster Margarets hem for foraldralosa barn. Hon har tva hus, de aldre barnen gar pa internatskolor, och sammalagt har hon tagit hand om 210 barn sedan hon startade 1987!
Det ar valdigt pyntat och ombonat, och de hade lagat mat i massor, olika ratter som vi bjods pa efter handtvatt och bordsbon. De aldre barnen och nagra damer passade upp oss, och Margaret ar en spenslig lang person med mycket personlig utstralning som styr allt karleksfullt med sma vinkar bara. De sma barnen kom hem fran det andra huset efter nagon timme och da bjods vi pa sang, poem, diktlasning, och mycket skrattande. Alla fick ordet en gang var att beratta vem de var och vad de hade for drom med sitt liv, bade stora och sma. Sammanlagt var vi kanske 15-20 personer. Det hela avslutades med ett skrattande tag, nastan som lucia, med sang och rytminstrument, varefter de delade ut foton och presenter till oss! Vi faorsat ju att det finns en baktanke att vi ska bidraga till verksamheten, men samtidigt ar varmen och gladjen verkligen akta.
Margaret berattade att hon varit nere pa turisthotellet tidigare pa eftermiddagen for att maila lite, och da var ett par av de minsta barnen med, for de vill inte garna att hon lamnar dem. De brukar leka har i parken, och ar kanske 2-3 ar gamla. Det var tyst och lugnt, men efter ett tag kom en av kyparna och ville att hon skulle betala en nota pa over 1000 shilling (100:-). Da visade det sig att barnen hade satt sig vid ett bord dar hon inte sag dem och bestallt in pommes frites och coca-cola!! De hade blivit serverade, alla skrattade gott, jag tror hotellet bjod dem, for Margaret sa forstas att hon inte hade nagra pengar och inte var tillfragad om de fick ata, hahaha..
Hon ar nunna, men jag tror inte hon ar vigd riktigt, det ar for mycket teaterapa i henne, men hon ar katolik.
Annars ar kyrkan dar jag ar i slummen pa torsdagar nagot som jag tror liknar Salemkyrkan. Det finns mycket baptister, 7:edagsadventister mm. En liten moske finns har ocksa, men det ar inte mycket muslimer i denna delen av landet, daremot upp emot norr och oster mot Somalia, Eritrea, Sudan. Darmed ar det inte heller vanligt med omskarelse, varken av flickor eller pojkar. Man propagerar dock for att omskarelse av pojkar ska okas for att minska risk for HIV och livmoderhalscancer. Delvis ar det ju bara indirekta samband, men kanske manga backar sma..
Ett mycket storre problem ar ju polygami och att man arver hustrur, samt den allmanna promiskuiteten parat med att man skyddar sig daligt och startar tidigt.
Nagra saker till jag tror jag glomt; vi har sett VI-skogen, det kan ju vara roligt for alla er som bidragit under arens lopp att den finns i verkligheten. Uppe vid Kericho var det stora arealer odlad skog. Den vaxer oerhort snabbt, gar att hugga ner efter bara 4-6 ar, lite beroende pa tradslag! Dar kan man snacka om avkastning. Det ar cypress och nagot de kallade for Bluegum tror jag, nagot slags hart redwoodtraslag.
Lite orligt ar det i hela landet, men sarskilt i Nairobi, dar det varit studentupplopp senaste veckan efter en polis skjutit ihjal en student.
Nu ska vi strax ivag pa sista Rotarymotet, och sedan kommer det norska paret redan ikvall, det blir spannande. Nagra dagar kvar att jobba, jag hade tankt att jag skulle beskriva en patientlista en vanlig dag sa ni ocksa far en kansla for hur man mar och vad man soker for..
Pa torsdag har vi lite avslutningskalas for vara skoterskor, vi har varit och handlat chips och "soft-drinks", det vill de garna ha, sedan blir det lite mat och nagra kakor ocksa.
Halsningar till alla
Det ar valdigt pyntat och ombonat, och de hade lagat mat i massor, olika ratter som vi bjods pa efter handtvatt och bordsbon. De aldre barnen och nagra damer passade upp oss, och Margaret ar en spenslig lang person med mycket personlig utstralning som styr allt karleksfullt med sma vinkar bara. De sma barnen kom hem fran det andra huset efter nagon timme och da bjods vi pa sang, poem, diktlasning, och mycket skrattande. Alla fick ordet en gang var att beratta vem de var och vad de hade for drom med sitt liv, bade stora och sma. Sammanlagt var vi kanske 15-20 personer. Det hela avslutades med ett skrattande tag, nastan som lucia, med sang och rytminstrument, varefter de delade ut foton och presenter till oss! Vi faorsat ju att det finns en baktanke att vi ska bidraga till verksamheten, men samtidigt ar varmen och gladjen verkligen akta.
Margaret berattade att hon varit nere pa turisthotellet tidigare pa eftermiddagen for att maila lite, och da var ett par av de minsta barnen med, for de vill inte garna att hon lamnar dem. De brukar leka har i parken, och ar kanske 2-3 ar gamla. Det var tyst och lugnt, men efter ett tag kom en av kyparna och ville att hon skulle betala en nota pa over 1000 shilling (100:-). Da visade det sig att barnen hade satt sig vid ett bord dar hon inte sag dem och bestallt in pommes frites och coca-cola!! De hade blivit serverade, alla skrattade gott, jag tror hotellet bjod dem, for Margaret sa forstas att hon inte hade nagra pengar och inte var tillfragad om de fick ata, hahaha..
Hon ar nunna, men jag tror inte hon ar vigd riktigt, det ar for mycket teaterapa i henne, men hon ar katolik.
Annars ar kyrkan dar jag ar i slummen pa torsdagar nagot som jag tror liknar Salemkyrkan. Det finns mycket baptister, 7:edagsadventister mm. En liten moske finns har ocksa, men det ar inte mycket muslimer i denna delen av landet, daremot upp emot norr och oster mot Somalia, Eritrea, Sudan. Darmed ar det inte heller vanligt med omskarelse, varken av flickor eller pojkar. Man propagerar dock for att omskarelse av pojkar ska okas for att minska risk for HIV och livmoderhalscancer. Delvis ar det ju bara indirekta samband, men kanske manga backar sma..
Ett mycket storre problem ar ju polygami och att man arver hustrur, samt den allmanna promiskuiteten parat med att man skyddar sig daligt och startar tidigt.
Nagra saker till jag tror jag glomt; vi har sett VI-skogen, det kan ju vara roligt for alla er som bidragit under arens lopp att den finns i verkligheten. Uppe vid Kericho var det stora arealer odlad skog. Den vaxer oerhort snabbt, gar att hugga ner efter bara 4-6 ar, lite beroende pa tradslag! Dar kan man snacka om avkastning. Det ar cypress och nagot de kallade for Bluegum tror jag, nagot slags hart redwoodtraslag.
Lite orligt ar det i hela landet, men sarskilt i Nairobi, dar det varit studentupplopp senaste veckan efter en polis skjutit ihjal en student.
Nu ska vi strax ivag pa sista Rotarymotet, och sedan kommer det norska paret redan ikvall, det blir spannande. Nagra dagar kvar att jobba, jag hade tankt att jag skulle beskriva en patientlista en vanlig dag sa ni ocksa far en kansla for hur man mar och vad man soker for..
Pa torsdag har vi lite avslutningskalas for vara skoterskor, vi har varit och handlat chips och "soft-drinks", det vill de garna ha, sedan blir det lite mat och nagra kakor ocksa.
Halsningar till alla
Sunday, March 22, 2009
Sista helgen..
Sondag kvall och matta efter en narande NilePerch (Nilabborre som blivit favirotratten) pa Turisthotellet.
Vi har varit pa utflykt igen, inte sa langt bort, men jag dromde lite mardrommar inatt eftersom jag var ansvarig for att vi tre damer inklusive var bil skulle komma helskinnade tillbaka till Homa Bay idag. Det kommer ju nagra regnskurar pa eftermiddagarna och jag hade aldrig kunnat inbilla mig att en vag som inte ar frusen eller isbelagd kunde bli sa hal som jordvagarna har med vatten pa. Bilen bara gled i fredags eftermiddag, jag trampade ur och styrde i fardriktningen som man larde sig i halkkorningen for hundra ar sedan, men inget hjalpte forran jag fick in 4-hjulsdriften, da styrde det lite battre sa vi kom fram till norrmannens stalle. Dar sov vi gott, och igar gjorde vi en batutflykt, tyvarr inte till haxdoktorn och grottmalningarna for den baten de brukar ha da hade tappat motorn, och var inte fixad annu. Det kom en mycket vindpinad och sliten gammal skotte (som bott i Oslo 5 ar) och lanade ut en hemsvetsad stalbat till oss, den framfordes av tva pojkar i 13-arsaldern + en man fran hotellet forst ut till tva fageloar, som till var lilla besvikelse mest beboddes av skarvar som pa vanligt satt skitat ner och tagit dod pa undervegetationen. Vi sag nagon stor odla ocksa, men sedan fortsatte vi ut till en o med nagra fiskebyar dar vi gick iland. Vi vandrade fran fiskebyn eskorterad av en klase storogda barn ut till udden dar nagon for 15 ar sedan byggt upp en liten hotellanlaggning med nagra bungalows. Det var stangt sedan 5 ar tillbaka, men var underhallet och fint. Vi fick bada och ligga och sola pa den kritvita sanden nagon timme under palmerna som planterats dar. Det var vardagjamningen, sa vid halv etttiden tog vi foto pa oss sjalva for da stod solen exakt rakt upp sa man sag sin egen skugga precis under sig, the"hottest day".
Vid middagen fann vi ett svenskt par i restaurangen som visade sig vara en Rotarydoktor och hans hustru, som arbetade i Siaya, pa nordsidan av Viktoriasjon. Vi fick naturligtvis utbyta erfarenheter, sa vart sallskap Norma fran Kanada trottnade...De kom fran Jonkoping, men var ratt kritiska till verksamheten, och visst finns det saker att ifragasatta, men jag tycker vi gor mycket nytta ocksa.
Idag efter morgondopp och frukost gav vi oss av med bilen till en skraltig farja som skulle ta oss over sjon, och det var ratt trixigt att backa ombord fran en knagglig trang pir, men det gick och efter 45 min var vi pa andra sidan. Sedan tog det en timme upp till Kogelo for vi skulle ju halsa pa Barack Obamas farmor! Hon var hemma och satt dar under ett trad och tog emot besokare. Vi fick sitta ner en stund och stalla fragor till henne och Baracks kusiner som assisterade henne, hon pratade egentligen ingen engelska. Vi fick ta i hand och saga vad vi hette och var vi kom fran, samt ta kort. Pappans och farfaderns grav fanns ocksa i tradgarden att titta pa. Det var ganska alldagligt och enkelt, man hade inte fattat att man kunde tjana pengar pa detta, det fanns ingen dricka, inga souvenirer eller nagot alls att kopa! En toa hade man byggt, och stangslat in det hela samt slagit upp nagra vakttalt vid grinden.
Sedan tillbaka till farjan och trixa pa backandes igen bland alla manniskor, cyklar, honor, sackar, kartonger... Pa hemresan stampade farjan ordentligt i vagorna, sjon blaser upp ordentligt pa eftermiddagen, men handbromsen holl bilen stilla sa den inte hoppade omkring pa det tranga dacket.
Dessutom slapp vi alltfor mycket regn sista biten, och jag var snabbare i med 4-hjulsdriften, sa nu ar snart hela projektet i hamn och jag kan glida pa en rakmacka sista veckan med jobb och bilkorning...
Vi ses snart
Vi har varit pa utflykt igen, inte sa langt bort, men jag dromde lite mardrommar inatt eftersom jag var ansvarig for att vi tre damer inklusive var bil skulle komma helskinnade tillbaka till Homa Bay idag. Det kommer ju nagra regnskurar pa eftermiddagarna och jag hade aldrig kunnat inbilla mig att en vag som inte ar frusen eller isbelagd kunde bli sa hal som jordvagarna har med vatten pa. Bilen bara gled i fredags eftermiddag, jag trampade ur och styrde i fardriktningen som man larde sig i halkkorningen for hundra ar sedan, men inget hjalpte forran jag fick in 4-hjulsdriften, da styrde det lite battre sa vi kom fram till norrmannens stalle. Dar sov vi gott, och igar gjorde vi en batutflykt, tyvarr inte till haxdoktorn och grottmalningarna for den baten de brukar ha da hade tappat motorn, och var inte fixad annu. Det kom en mycket vindpinad och sliten gammal skotte (som bott i Oslo 5 ar) och lanade ut en hemsvetsad stalbat till oss, den framfordes av tva pojkar i 13-arsaldern + en man fran hotellet forst ut till tva fageloar, som till var lilla besvikelse mest beboddes av skarvar som pa vanligt satt skitat ner och tagit dod pa undervegetationen. Vi sag nagon stor odla ocksa, men sedan fortsatte vi ut till en o med nagra fiskebyar dar vi gick iland. Vi vandrade fran fiskebyn eskorterad av en klase storogda barn ut till udden dar nagon for 15 ar sedan byggt upp en liten hotellanlaggning med nagra bungalows. Det var stangt sedan 5 ar tillbaka, men var underhallet och fint. Vi fick bada och ligga och sola pa den kritvita sanden nagon timme under palmerna som planterats dar. Det var vardagjamningen, sa vid halv etttiden tog vi foto pa oss sjalva for da stod solen exakt rakt upp sa man sag sin egen skugga precis under sig, the"hottest day".
Vid middagen fann vi ett svenskt par i restaurangen som visade sig vara en Rotarydoktor och hans hustru, som arbetade i Siaya, pa nordsidan av Viktoriasjon. Vi fick naturligtvis utbyta erfarenheter, sa vart sallskap Norma fran Kanada trottnade...De kom fran Jonkoping, men var ratt kritiska till verksamheten, och visst finns det saker att ifragasatta, men jag tycker vi gor mycket nytta ocksa.
Idag efter morgondopp och frukost gav vi oss av med bilen till en skraltig farja som skulle ta oss over sjon, och det var ratt trixigt att backa ombord fran en knagglig trang pir, men det gick och efter 45 min var vi pa andra sidan. Sedan tog det en timme upp till Kogelo for vi skulle ju halsa pa Barack Obamas farmor! Hon var hemma och satt dar under ett trad och tog emot besokare. Vi fick sitta ner en stund och stalla fragor till henne och Baracks kusiner som assisterade henne, hon pratade egentligen ingen engelska. Vi fick ta i hand och saga vad vi hette och var vi kom fran, samt ta kort. Pappans och farfaderns grav fanns ocksa i tradgarden att titta pa. Det var ganska alldagligt och enkelt, man hade inte fattat att man kunde tjana pengar pa detta, det fanns ingen dricka, inga souvenirer eller nagot alls att kopa! En toa hade man byggt, och stangslat in det hela samt slagit upp nagra vakttalt vid grinden.
Sedan tillbaka till farjan och trixa pa backandes igen bland alla manniskor, cyklar, honor, sackar, kartonger... Pa hemresan stampade farjan ordentligt i vagorna, sjon blaser upp ordentligt pa eftermiddagen, men handbromsen holl bilen stilla sa den inte hoppade omkring pa det tranga dacket.
Dessutom slapp vi alltfor mycket regn sista biten, och jag var snabbare i med 4-hjulsdriften, sa nu ar snart hela projektet i hamn och jag kan glida pa en rakmacka sista veckan med jobb och bilkorning...
Vi ses snart
Friday, March 20, 2009
Sista helgen..
Hoppsan vad tiden rusar, nu ar det sista helgen och Katherine och jag ska pa utflykt igen, fast vi tar aven med oss en av de kanadensiska damerna (Norma, som ar mycket talfor!)
Vi aker tillbaka till norrmannen Odds stalle vid Mbita, och hoppas imorgon fa en battur over till Rusinga Island dar vi kanske ser pa grottmalningar, och traffar en bushdoktor, och pa sondag tar vi farjan over sundet och aker upp till Kogelo for att ta Barack Obamas farmor i hand!! (Om hon ar hemma..)
Jag har fler amnen att skriva om, vi far hoppas internet funkar hyfsat nasta vecka, for da har vi aktiviteter och ataganden nastan varje kvall. Pa onsdag kommer det norska paret som ska avlosa oss.
I gar var vi och halsade pa syster Margaret som sedan 1987 driver hem for foraldralosa har i Homa Bay. Vi ar hembjudna dit pa middag pa mandag, och hon ar en utomordentligt charmerande person som vigt sitt liv at barnen. Sammanlagt har hon tagit hand om 210 barn, varav nu manga ar vuxna, och har egna familjer och yrkesliv. Hon sparar ihop vad hon kan fa till hushyra, mat och skolavgifter, och sa hjalper barnen varandra mycket. Det var en oerhort fin och lugn stamning darhemma, och barnen var valdigt tillgivna, valnarda och rena. Hon har ju varit i Stockholm flera ganger, och har manga vanner i Sverige, hon sager det ar hennes andra hem. Hon ska till Stockholm i april igen, och Katherine och jag kanner att det skulle kunna vara ett fint projekt att stotta hennes verksamhet har nere. Det ar manga som har forvantningar pa oss, att man ska hjalpa till med projekt och pengar, men hittills har vi kannt oss lite tveksamma till det mesta.
Jag aterkommer..
Nu maste vi ge oss av , jag har ett par timmar att kora pa gropiga grusvagar, hoppas vi slipper punka, jag fick lagat en i morse..
Kramar
Vi aker tillbaka till norrmannen Odds stalle vid Mbita, och hoppas imorgon fa en battur over till Rusinga Island dar vi kanske ser pa grottmalningar, och traffar en bushdoktor, och pa sondag tar vi farjan over sundet och aker upp till Kogelo for att ta Barack Obamas farmor i hand!! (Om hon ar hemma..)
Jag har fler amnen att skriva om, vi far hoppas internet funkar hyfsat nasta vecka, for da har vi aktiviteter och ataganden nastan varje kvall. Pa onsdag kommer det norska paret som ska avlosa oss.
I gar var vi och halsade pa syster Margaret som sedan 1987 driver hem for foraldralosa har i Homa Bay. Vi ar hembjudna dit pa middag pa mandag, och hon ar en utomordentligt charmerande person som vigt sitt liv at barnen. Sammanlagt har hon tagit hand om 210 barn, varav nu manga ar vuxna, och har egna familjer och yrkesliv. Hon sparar ihop vad hon kan fa till hushyra, mat och skolavgifter, och sa hjalper barnen varandra mycket. Det var en oerhort fin och lugn stamning darhemma, och barnen var valdigt tillgivna, valnarda och rena. Hon har ju varit i Stockholm flera ganger, och har manga vanner i Sverige, hon sager det ar hennes andra hem. Hon ska till Stockholm i april igen, och Katherine och jag kanner att det skulle kunna vara ett fint projekt att stotta hennes verksamhet har nere. Det ar manga som har forvantningar pa oss, att man ska hjalpa till med projekt och pengar, men hittills har vi kannt oss lite tveksamma till det mesta.
Jag aterkommer..
Nu maste vi ge oss av , jag har ett par timmar att kora pa gropiga grusvagar, hoppas vi slipper punka, jag fick lagat en i morse..
Kramar
Tuesday, March 17, 2009
En dag..
Tank om alla ni som laser det har kunde vara med mig som en fluga i taket en dag och se med era egna ogon det jag ser..
Det kanns som det ar sa svart att beskriva kanslan.
Varmen i luften redan pa morgonen nar solen gar upp over Kendubergen pa 5 minuter fran nastan helt morkt till helt ljust under min runda, sedan hettan under dagen, lite vind och svalka med i basta fall en regnskur efter morkrets inbrott eller pa natten..
Den sparsamma duschstralen som man knappt lyckas tvatta av sig all klibbig intorkad svett, damm och myggstift med. Jag klarar det nog inklusive hartvatt pa 3-4 liter nu!! Dessutom star man i en balja och anvander vattnet att spola med i toa sen..
Ljuden runt om oss, faglar, tuppar, kor som ramar, getter och far som braker, hundar som skaller, bilar som tutar, musik och rytmer som kommer och gar, svavelosande predikanter i gospelkyrkorna runt om oss som har sammankomster manga dar i veckan. Barnen som ropar i falsett nar vi kommer Misungo-how are you..
Dammet som yr, olika dofter som drar forbi, rok, fisklukt, kryddlukter fran buskar och orter pa marken, matos, svarta dieselangor fran lastbilar och Matatus-minibussar. Nagon enstaka gang lite avlopp eller latrinlukt, men forvanansvart sallan..
Alla manniskor som strommar forbi oss hela tiden- nar vi kor ute pa landsbygdens gropiga grusvagar ar inte synfaltet utan manniskor och djur, som ror sig dar, pa hela tiden. Man gar, cyklar, aker motorcykel, bar vatten, ved, andra bordor pa huvudet, vallar sin boskap, sa det galler att kryssa emellan och halla tungan ratt i mun.. Manga barn, aven mycket sma, i sina skoluniformer i varierande grad av forfall pa vag till eller ifran skolan, oftast med en gul dunk ocksa for att ta med vatten hem.
Inne i stan, myllret, dar vi annu inte kanner oss helt hemma pa alla platser, vi gar gatorna och huvudstraken, men idag har vi faktiskt gatt inne pa marknaden och i fiskhamnen ocksa, men i slummen inte till fots annu. Det ar val det som aterstar innan vi tagit hela Kenya till vart hjarta..
Pa vag i bilen, antingen BBC-news, internationell skvalmusik eller ett program som liknar Ring P1 pa radion. Tjattret fran skoterskorna, jag uppfattar oftast pa nagot konstigt satt vad de pratar om, och det ar en harlig stamning dar jag oftast borjar skratta ocksa, for sarskilt Merep, min HIV-councellor- har ett sa kvillrande fnisskratt som ar sa smittande..
Knepigt nog ar det ocksa en massa manniskor vi kanner och hejar pa nu ute pa stan av alla mojliga slag, receptionisten pa hotellet, pastorn i slummen, en nunna som varit 5 ggr i Stockholm pa framtidsskeppet (dar Arvid ver engagerad under sin elevradstid), kommungubbar och kvinnor i anke-gruppen, sjukvardsfolk, vakter, Alison som spelar pa gospeln, folk i Rotaryklubben, kanadensiskorna som ni kan lasa om pa www.saveavillage.ca m.fl...
Patienterna; med sin oro som inte syns, forvaning och skepsis over att bli undersokt av en vit, sarskilt barnen, men anda det fortroende vi atnjuter, och enkla och sjalvklara nytta vi faktiskt gor for ganska manga varje dag..
Detta skulle jag onska var och en av er att fa kanna fysiskt och mentalt...
Det kanns som det ar sa svart att beskriva kanslan.
Varmen i luften redan pa morgonen nar solen gar upp over Kendubergen pa 5 minuter fran nastan helt morkt till helt ljust under min runda, sedan hettan under dagen, lite vind och svalka med i basta fall en regnskur efter morkrets inbrott eller pa natten..
Den sparsamma duschstralen som man knappt lyckas tvatta av sig all klibbig intorkad svett, damm och myggstift med. Jag klarar det nog inklusive hartvatt pa 3-4 liter nu!! Dessutom star man i en balja och anvander vattnet att spola med i toa sen..
Ljuden runt om oss, faglar, tuppar, kor som ramar, getter och far som braker, hundar som skaller, bilar som tutar, musik och rytmer som kommer och gar, svavelosande predikanter i gospelkyrkorna runt om oss som har sammankomster manga dar i veckan. Barnen som ropar i falsett nar vi kommer Misungo-how are you..
Dammet som yr, olika dofter som drar forbi, rok, fisklukt, kryddlukter fran buskar och orter pa marken, matos, svarta dieselangor fran lastbilar och Matatus-minibussar. Nagon enstaka gang lite avlopp eller latrinlukt, men forvanansvart sallan..
Alla manniskor som strommar forbi oss hela tiden- nar vi kor ute pa landsbygdens gropiga grusvagar ar inte synfaltet utan manniskor och djur, som ror sig dar, pa hela tiden. Man gar, cyklar, aker motorcykel, bar vatten, ved, andra bordor pa huvudet, vallar sin boskap, sa det galler att kryssa emellan och halla tungan ratt i mun.. Manga barn, aven mycket sma, i sina skoluniformer i varierande grad av forfall pa vag till eller ifran skolan, oftast med en gul dunk ocksa for att ta med vatten hem.
Inne i stan, myllret, dar vi annu inte kanner oss helt hemma pa alla platser, vi gar gatorna och huvudstraken, men idag har vi faktiskt gatt inne pa marknaden och i fiskhamnen ocksa, men i slummen inte till fots annu. Det ar val det som aterstar innan vi tagit hela Kenya till vart hjarta..
Pa vag i bilen, antingen BBC-news, internationell skvalmusik eller ett program som liknar Ring P1 pa radion. Tjattret fran skoterskorna, jag uppfattar oftast pa nagot konstigt satt vad de pratar om, och det ar en harlig stamning dar jag oftast borjar skratta ocksa, for sarskilt Merep, min HIV-councellor- har ett sa kvillrande fnisskratt som ar sa smittande..
Knepigt nog ar det ocksa en massa manniskor vi kanner och hejar pa nu ute pa stan av alla mojliga slag, receptionisten pa hotellet, pastorn i slummen, en nunna som varit 5 ggr i Stockholm pa framtidsskeppet (dar Arvid ver engagerad under sin elevradstid), kommungubbar och kvinnor i anke-gruppen, sjukvardsfolk, vakter, Alison som spelar pa gospeln, folk i Rotaryklubben, kanadensiskorna som ni kan lasa om pa www.saveavillage.ca m.fl...
Patienterna; med sin oro som inte syns, forvaning och skepsis over att bli undersokt av en vit, sarskilt barnen, men anda det fortroende vi atnjuter, och enkla och sjalvklara nytta vi faktiskt gor for ganska manga varje dag..
Detta skulle jag onska var och en av er att fa kanna fysiskt och mentalt...
Sunday, March 15, 2009
Sopor, sport och helg..
Hit och dit med anknytningarna till yttervarlden. Nu har var telefon i huset slutat funka, internat ar valdigt lynnigt, sa det drar ut pa tiden med skrivandet.
Sist hade jag tankt skriva lite om sopor ocksa, med det foll bort. Har finns mycket damm och smuts, min forsta tanke var nar jag kom hit var att hela Kenya behovde skuras med sapa och rotborste, men hur gor man nar det knappt finns vatten, och det dammar jamnt? Jo man sopar lite runt sig med en kort kvast, helt dubbelvikt med raka ben. Allt arbete som kvinnor utfor ar i samma stallning, varfor satter man inte upp baljan pa en sten eller liten bank nar man ska tvatta eller diska, nej pa marken ska allt vara. Samtidigt har man ju en oerhort stolt stallning med rak rygg nar man bar sitt vatten eller andra bordor pa huvudet. Nagon organiserad sophamtning har jag inte sett, man branner sina sopor pa en liten eld allt eftersom, och nagot kanske man komposterar. Var Monika gor det ocksa pa var bakgard. Pa vissa stallen dar ingen bryr sig ar det dock oerhort mycket plastpasar och annat skrap i varierande stadier av trasighet, dar finns nog rattor, men jag har inte sett nagra.
Vad galler sport hanger vi med i tidningarna ganska val, atminstone vad galler den europeiska fotbollen, och jag sag t.o.m en match Man United mot Liverpool igar, och Zlatans oden kommenteras ofta. I ovrigt ar det av svenskar en Maranataledare Curt Johansson man haft en artikel om, han har verkat har i Kenya och Tanzania i manga ar. Davis Cup-matcherna i Malmo var det en notis om, samt nagra forskare pa Karolinska som tittat pa mannens promiskuitet!
Man skriver om sina duktiga lopare forstas samt tennis, golf och rugby pa varldsniva.
I helgen var Katherine och jag i en stad Kericho som ligger 17 mil harifran och bodde pa ett mycket bedagat gammalt engelsk the-hotell. Kericho ar centrum for the-odling har i Kenya, sa vi var och tittade pa det. Det ligger valdigt hogt, skulle tippa pa 1500-2000 m, sa det var inte sa varmt dar, mycket gront och vackert, ordenligt kuperat. Vi drack "afternoon tea" forstas, och idag har jag faktisk spelat golf pa banan dar. Det var svart, jag hade inga traklubbor, och greenerna var svara, som skaggstubb, stoppade direkt. Katherine promenerade med, och jag hade en trevlig caddie som berattade om allt moljigt fran trakten for oss, sa det var lyckat anda.
Nu ar det bara tva veckor kvar, i mitten pa nasta vecka kommer det norska par som ska avlosa oss sa vi far ett par dagar tillsammans for introduktion. De har inte varit i Norge sedan tidigt i hostas, arbetat i Kambodja, och sedan rest runt i Afrika bla, sa det blir spannande att traffa dem.
Pa hotellrummet igar kvall hade vi faktiskt tv (bara en kanal visserligen med fotboll), det har vi inte sett pa sedan i Nairobi, men jag tankte ju bara pa Agnes i melodifestivalen. Synd att hon inte vann, jag skickade 10 sms-roster har nerifran pa henne...
Skot om er alla sa gott ni kan
Sist hade jag tankt skriva lite om sopor ocksa, med det foll bort. Har finns mycket damm och smuts, min forsta tanke var nar jag kom hit var att hela Kenya behovde skuras med sapa och rotborste, men hur gor man nar det knappt finns vatten, och det dammar jamnt? Jo man sopar lite runt sig med en kort kvast, helt dubbelvikt med raka ben. Allt arbete som kvinnor utfor ar i samma stallning, varfor satter man inte upp baljan pa en sten eller liten bank nar man ska tvatta eller diska, nej pa marken ska allt vara. Samtidigt har man ju en oerhort stolt stallning med rak rygg nar man bar sitt vatten eller andra bordor pa huvudet. Nagon organiserad sophamtning har jag inte sett, man branner sina sopor pa en liten eld allt eftersom, och nagot kanske man komposterar. Var Monika gor det ocksa pa var bakgard. Pa vissa stallen dar ingen bryr sig ar det dock oerhort mycket plastpasar och annat skrap i varierande stadier av trasighet, dar finns nog rattor, men jag har inte sett nagra.
Vad galler sport hanger vi med i tidningarna ganska val, atminstone vad galler den europeiska fotbollen, och jag sag t.o.m en match Man United mot Liverpool igar, och Zlatans oden kommenteras ofta. I ovrigt ar det av svenskar en Maranataledare Curt Johansson man haft en artikel om, han har verkat har i Kenya och Tanzania i manga ar. Davis Cup-matcherna i Malmo var det en notis om, samt nagra forskare pa Karolinska som tittat pa mannens promiskuitet!
Man skriver om sina duktiga lopare forstas samt tennis, golf och rugby pa varldsniva.
I helgen var Katherine och jag i en stad Kericho som ligger 17 mil harifran och bodde pa ett mycket bedagat gammalt engelsk the-hotell. Kericho ar centrum for the-odling har i Kenya, sa vi var och tittade pa det. Det ligger valdigt hogt, skulle tippa pa 1500-2000 m, sa det var inte sa varmt dar, mycket gront och vackert, ordenligt kuperat. Vi drack "afternoon tea" forstas, och idag har jag faktisk spelat golf pa banan dar. Det var svart, jag hade inga traklubbor, och greenerna var svara, som skaggstubb, stoppade direkt. Katherine promenerade med, och jag hade en trevlig caddie som berattade om allt moljigt fran trakten for oss, sa det var lyckat anda.
Nu ar det bara tva veckor kvar, i mitten pa nasta vecka kommer det norska par som ska avlosa oss sa vi far ett par dagar tillsammans for introduktion. De har inte varit i Norge sedan tidigt i hostas, arbetat i Kambodja, och sedan rest runt i Afrika bla, sa det blir spannande att traffa dem.
Pa hotellrummet igar kvall hade vi faktiskt tv (bara en kanal visserligen med fotboll), det har vi inte sett pa sedan i Nairobi, men jag tankte ju bara pa Agnes i melodifestivalen. Synd att hon inte vann, jag skickade 10 sms-roster har nerifran pa henne...
Skot om er alla sa gott ni kan
Wednesday, March 11, 2009
Small business and Big Five
Nytt forsok!
Satt har igar kvall efter att vi haft ett intermote mellan de tva jeeplinjernas personal och skrev en lang stund och precis nar jag skulle sanda det blev det stromavbrott och allt forsvann, sedan skulle vi pa Rotarymote sa nu gor jag om det och sparar succesivt!
Small business ja; det ar vad de flesta sysslar med har. Om man inte driver sitt eget jordbruk som sjalvhushall sa har man en liten bod eller ett bord av slanor med bananbladstak, eller ett skynke direkt pa marken med lite forsaljning av egna grodor, ananas, agg, frukter, majs, pannkakor och munkar, eller saker som klader-gamla och nya- skor (hemmagjorda flip-flops av bildack) baljor, dunkar. Man kan ocksa ha en lite verkstad med cykelreparation, snickeri for mobler och kistor, smedja dar en kvinna snurrar pa ett cykelhjul som driver balgen till glodbadden. Sedan hamrar man stalet for hand till hackor och plogblad. Man kan koka sockerror till socker, eller jasa till alkoholdryck, branna tegel, ha en fottrampad Singersymaskin och sy upp klader pa verandan(det ar ratt prestigefyllt). I Migori som vi passerade i helgen finns dock en storre sockerfabrik, och aven maskiner som transporterade sockerroren dit. Det kandes nastan som pa Oland forr, eller i Lund nar betlassen gick i langa tag och smutsade ner och orsakade trafikstockning! De tappade ratt mycket ror som bildacken sedan mosade pa vagen.
Mannen har ofta en lite taxirorelse med cykel eller mc utan att ha sa mycket trafikkunskaper, vi ser ratt manga som skadat sig nar de kort omkull eller barn som fatt in fotterna i hjulet.
Man har stallen man kan fa ladda sina mobilbatterier, de flesta har ju inte el, dar kan man ocksa fylla pa kontantkort, det ar billigt att ringa har. For 5:- ringer man mycket.. Sma internetstallen och kopieringskontor finns det, och mycket drivs av kvinnor.
Rotaryklubben har som ett av sina projekt att hjalpa framforallt kvinnor i slummen med mikrolan, 5-50 kr som de far lana i en manad och sedan betala tillbaka med 10% ranta. Det fungerar bra, de ar palitligare med aterbetalningarna an mannen, och hjalper till att utveckla deras sma rorelser.
Sedan var det Big Five! Vi hade en fantastisk helg i Masai Mara, bodde i mysiga lyxtalt med varmvattendusch och toa, at mycket god mat med ostar och desserter som vi inte fatt sedan vi kom hit (annat an fruktsallader forstas). De hade ocksa pool vi kunde sola och bada i en stund (solen branner hart). Tva massajer holl foredrag om sin kultur och tradition, mycket intressant. Nar vi pa vagen dit passerade in i Rift Valley och massajland andrades hela landskapet fran att ha varit helt uppodlat till att bli hagmarker for deras betande djur. De odlar inte utan ar fran borjan nomader och lever pa mjolk och blod fran sina djur. Kottet anvands bara rituellt. Sa hade vi forstas safariturer, en pa eftermiddagen och en pa morgonen, sammanlagt 9 timmar da vi sag en otrolig massa djur, och aven en del dramatiska saker. Vi sag giraffer, zebror, allehanda antiloper och gaseller, noshorningar, elefanter, schakaler, hyenor, lejon, vartsvin, geparder, bufflar, flodhastar, krokodiler, olika apsorter, vackra faglar etc. Tva unga geparder jagade en serval, ett slags halvstort kattdjur, men de fick ge sig for katten var sa ilsken! En hyena flydde undan tva forfoljande schakaler med en halv gasell som byte, och en annan hyena hade en helt nyfodd unge med navelstrangen kvar..Att nagon gang i livet fa uppleva detta ar mycket maktigt!
Nu ar det vardag igen, och igar hade vi som sagt arbetsplatstraff, jag tror inte de haft sa manga tidigare, men vi har kant att man har ratt olika policy pa de tva linjerna sa vi ville konfrontera dem med det. Det blev en bra diskussion, som tidvis var lite hetsig, och inte helt ovantat eller ovanligt kom att handla en del om kvantitet kontra kvalitet, och om det behover vara ett motsatsforhallande...Jag tror anda bada lagren tog med sig en del nyttigheter hem, och att man inte ska vanta sa lange med nasta mote.
Sedan var vi pa Rotarymote som "vanligt", och det var trevligt och uppskattat tror jag. De har ju en hel del projekt pa gang, och vi traffade ocksa en medlem vi inte sett forut, och det visade sig att han ager hotellet vi har motena pa, the Hippo Buck (googla garna!)
Ja nu racker det val for idag! Grattis Arvid och Viktoria imorgon, och ocksa Bert som fyller 60! Hurra!
Kolla in var vi bodde i Masai Mara pa www.andbeyond.com Kickwa Tembo, Tent Camp
Satt har igar kvall efter att vi haft ett intermote mellan de tva jeeplinjernas personal och skrev en lang stund och precis nar jag skulle sanda det blev det stromavbrott och allt forsvann, sedan skulle vi pa Rotarymote sa nu gor jag om det och sparar succesivt!
Small business ja; det ar vad de flesta sysslar med har. Om man inte driver sitt eget jordbruk som sjalvhushall sa har man en liten bod eller ett bord av slanor med bananbladstak, eller ett skynke direkt pa marken med lite forsaljning av egna grodor, ananas, agg, frukter, majs, pannkakor och munkar, eller saker som klader-gamla och nya- skor (hemmagjorda flip-flops av bildack) baljor, dunkar. Man kan ocksa ha en lite verkstad med cykelreparation, snickeri for mobler och kistor, smedja dar en kvinna snurrar pa ett cykelhjul som driver balgen till glodbadden. Sedan hamrar man stalet for hand till hackor och plogblad. Man kan koka sockerror till socker, eller jasa till alkoholdryck, branna tegel, ha en fottrampad Singersymaskin och sy upp klader pa verandan(det ar ratt prestigefyllt). I Migori som vi passerade i helgen finns dock en storre sockerfabrik, och aven maskiner som transporterade sockerroren dit. Det kandes nastan som pa Oland forr, eller i Lund nar betlassen gick i langa tag och smutsade ner och orsakade trafikstockning! De tappade ratt mycket ror som bildacken sedan mosade pa vagen.
Mannen har ofta en lite taxirorelse med cykel eller mc utan att ha sa mycket trafikkunskaper, vi ser ratt manga som skadat sig nar de kort omkull eller barn som fatt in fotterna i hjulet.
Man har stallen man kan fa ladda sina mobilbatterier, de flesta har ju inte el, dar kan man ocksa fylla pa kontantkort, det ar billigt att ringa har. For 5:- ringer man mycket.. Sma internetstallen och kopieringskontor finns det, och mycket drivs av kvinnor.
Rotaryklubben har som ett av sina projekt att hjalpa framforallt kvinnor i slummen med mikrolan, 5-50 kr som de far lana i en manad och sedan betala tillbaka med 10% ranta. Det fungerar bra, de ar palitligare med aterbetalningarna an mannen, och hjalper till att utveckla deras sma rorelser.
Sedan var det Big Five! Vi hade en fantastisk helg i Masai Mara, bodde i mysiga lyxtalt med varmvattendusch och toa, at mycket god mat med ostar och desserter som vi inte fatt sedan vi kom hit (annat an fruktsallader forstas). De hade ocksa pool vi kunde sola och bada i en stund (solen branner hart). Tva massajer holl foredrag om sin kultur och tradition, mycket intressant. Nar vi pa vagen dit passerade in i Rift Valley och massajland andrades hela landskapet fran att ha varit helt uppodlat till att bli hagmarker for deras betande djur. De odlar inte utan ar fran borjan nomader och lever pa mjolk och blod fran sina djur. Kottet anvands bara rituellt. Sa hade vi forstas safariturer, en pa eftermiddagen och en pa morgonen, sammanlagt 9 timmar da vi sag en otrolig massa djur, och aven en del dramatiska saker. Vi sag giraffer, zebror, allehanda antiloper och gaseller, noshorningar, elefanter, schakaler, hyenor, lejon, vartsvin, geparder, bufflar, flodhastar, krokodiler, olika apsorter, vackra faglar etc. Tva unga geparder jagade en serval, ett slags halvstort kattdjur, men de fick ge sig for katten var sa ilsken! En hyena flydde undan tva forfoljande schakaler med en halv gasell som byte, och en annan hyena hade en helt nyfodd unge med navelstrangen kvar..Att nagon gang i livet fa uppleva detta ar mycket maktigt!
Nu ar det vardag igen, och igar hade vi som sagt arbetsplatstraff, jag tror inte de haft sa manga tidigare, men vi har kant att man har ratt olika policy pa de tva linjerna sa vi ville konfrontera dem med det. Det blev en bra diskussion, som tidvis var lite hetsig, och inte helt ovantat eller ovanligt kom att handla en del om kvantitet kontra kvalitet, och om det behover vara ett motsatsforhallande...Jag tror anda bada lagren tog med sig en del nyttigheter hem, och att man inte ska vanta sa lange med nasta mote.
Sedan var vi pa Rotarymote som "vanligt", och det var trevligt och uppskattat tror jag. De har ju en hel del projekt pa gang, och vi traffade ocksa en medlem vi inte sett forut, och det visade sig att han ager hotellet vi har motena pa, the Hippo Buck (googla garna!)
Ja nu racker det val for idag! Grattis Arvid och Viktoria imorgon, och ocksa Bert som fyller 60! Hurra!
Kolla in var vi bodde i Masai Mara pa www.andbeyond.com Kickwa Tembo, Tent Camp
Friday, March 6, 2009
Irritation..
Nu ska jag vara lite gnallig! I 32 minuter har jag nu forsokt komma in pa datorn pa ett litet internethal i vaggen pa stan (pa turisthotellet gick det inte alls idag). Fast ska jag klaga, da nastan alla lever helt utan elektricitet och rinnande vatten??
Vart vaccin ar slut, vi far runt och forsoker tjata till oss lite har och lite dar..
Inga malarianat har vi fatt att dela ut, mammorna med nyfodda barn kommer och fragar...
Vart provatgningsmaterial ar slut for malaria, och HIV-testerna pa upphallningen...
Vara bilar skulle pa service och besiktning 3 timmar bort, och fa nya dack, da vi far punka var ch varannan dag. Tror ni han som skulle skota det hade bestallt dack...? Nej, de kommer kanske nasta vecka vilket innebar att nagon maste aka bada vagarna igen med vardera bilen och fixa det...De ar nog regummerade, for det lossar bitar av dem nu, och man se tyget inuti. Vi har en lanebil nu som ar otroligt skruttig och skramlig, dessutom for liten sa vi fatt stuva om alla vara grejor hur manga ganger som helst och sitta med dem i knat..
Logistik har man aldrig hort talas om har..
I alla fall ar det fredag, och vi ska ju aka till Masai Mara i morgon bitti, det ar tankt att bli vistelsens hojdpunkt, sa jag for forsoka att bli lite mer positiv ikvall.
Lopningen har jag i alla fall fortsatt med under veckan, pa morgnarna, fast det kanns att vi bor pa 1100 m hojd over havet. Det ar gryning precis nar jag kommer ut kl 06.30, och bara nagra minuter senare sa ar det fullt av folk och skolbarn pa vag at alla hall, sa jag kanner mig som jag kommer fran en annan planet, viting, i sportklader, som dessutom springer, de vet nog inte vad de ska tro.. En del barn springer med mig, men de forsoker jag uppmuntra att springa ifran mig da jag ju ar sa gammal. Idag sprang en man bredvid mig en stund, jag tog fel vag och kom forbi busstationen dar det bara kryllar av folk, han erbjod sig att springa med mig varje morgon..Man far ju forsoka skratta och vara oberord.
Vad galler maten har jag inte heller kommenterat det, stapelfodan har ar "ugali" ungefar som om man kokar mannagryn i vatten till en fast grot, utan salt eller socker, och sa stjalper upp den som en pudding. Detta har man ibland tillsammans med en grovstrimal gronkalsrora, lite aggrora eller getkottgryta., ibland enbart ugali. Man ater med ena handens fingrar, utan bestick, men pa egen tallrik. Mestadels dricker man vatten eller valdigt sott the med mjolk.
Jag har inte sett en enda manniska roka sedan jag kom hit, men skoterskorna sager att det ar ratt vanligt fast jag tror dem inte. Droger ar det frams i form av lite cannabis framst hos fiskarna, de far over till Tanzania och koper, och sedan dricks det en del hemgjort sockerrorsvin som lar vara ratt daligt, sa alkoholism i slummen ar inte helt ovanligt. Att det inte ar mer missbruk ska man nog "tacka" fattigdomen for, man har helt enkelt inte rad till nastan nagot alls forutom lite mat, och begagnade klader. Allt tas tillvara och repareras pa allehanda satt.
Var Monika lagar dock lite mer anpassad mat till oss, fast det mesta smakar likadant. Vi har i alla fall atit Nilabborren nu och det var faktiskt en fisk med valdigt fint och gott kott. Vi har bestick ocksa!
I forrgar var det studentexamen har, alla i avgangsklasserna rusade nerfor huvudgatan till hamnen, och tjoade, jag trodde forst det var nagon demonstration. Man tillkannager de basta eleverna i hela landet pa listor i tidningarna, samt de skolor som har basta snittbetyget, pa en rankinglista, det ar valdigt prestigefyllt att vara duktig i skolan.
Nu a det snart middagsdags, och sedan tidigt i sang, for vi kor i gryningen...
Trevlig helg till alla!
Vart vaccin ar slut, vi far runt och forsoker tjata till oss lite har och lite dar..
Inga malarianat har vi fatt att dela ut, mammorna med nyfodda barn kommer och fragar...
Vart provatgningsmaterial ar slut for malaria, och HIV-testerna pa upphallningen...
Vara bilar skulle pa service och besiktning 3 timmar bort, och fa nya dack, da vi far punka var ch varannan dag. Tror ni han som skulle skota det hade bestallt dack...? Nej, de kommer kanske nasta vecka vilket innebar att nagon maste aka bada vagarna igen med vardera bilen och fixa det...De ar nog regummerade, for det lossar bitar av dem nu, och man se tyget inuti. Vi har en lanebil nu som ar otroligt skruttig och skramlig, dessutom for liten sa vi fatt stuva om alla vara grejor hur manga ganger som helst och sitta med dem i knat..
Logistik har man aldrig hort talas om har..
I alla fall ar det fredag, och vi ska ju aka till Masai Mara i morgon bitti, det ar tankt att bli vistelsens hojdpunkt, sa jag for forsoka att bli lite mer positiv ikvall.
Lopningen har jag i alla fall fortsatt med under veckan, pa morgnarna, fast det kanns att vi bor pa 1100 m hojd over havet. Det ar gryning precis nar jag kommer ut kl 06.30, och bara nagra minuter senare sa ar det fullt av folk och skolbarn pa vag at alla hall, sa jag kanner mig som jag kommer fran en annan planet, viting, i sportklader, som dessutom springer, de vet nog inte vad de ska tro.. En del barn springer med mig, men de forsoker jag uppmuntra att springa ifran mig da jag ju ar sa gammal. Idag sprang en man bredvid mig en stund, jag tog fel vag och kom forbi busstationen dar det bara kryllar av folk, han erbjod sig att springa med mig varje morgon..Man far ju forsoka skratta och vara oberord.
Vad galler maten har jag inte heller kommenterat det, stapelfodan har ar "ugali" ungefar som om man kokar mannagryn i vatten till en fast grot, utan salt eller socker, och sa stjalper upp den som en pudding. Detta har man ibland tillsammans med en grovstrimal gronkalsrora, lite aggrora eller getkottgryta., ibland enbart ugali. Man ater med ena handens fingrar, utan bestick, men pa egen tallrik. Mestadels dricker man vatten eller valdigt sott the med mjolk.
Jag har inte sett en enda manniska roka sedan jag kom hit, men skoterskorna sager att det ar ratt vanligt fast jag tror dem inte. Droger ar det frams i form av lite cannabis framst hos fiskarna, de far over till Tanzania och koper, och sedan dricks det en del hemgjort sockerrorsvin som lar vara ratt daligt, sa alkoholism i slummen ar inte helt ovanligt. Att det inte ar mer missbruk ska man nog "tacka" fattigdomen for, man har helt enkelt inte rad till nastan nagot alls forutom lite mat, och begagnade klader. Allt tas tillvara och repareras pa allehanda satt.
Var Monika lagar dock lite mer anpassad mat till oss, fast det mesta smakar likadant. Vi har i alla fall atit Nilabborren nu och det var faktiskt en fisk med valdigt fint och gott kott. Vi har bestick ocksa!
I forrgar var det studentexamen har, alla i avgangsklasserna rusade nerfor huvudgatan till hamnen, och tjoade, jag trodde forst det var nagon demonstration. Man tillkannager de basta eleverna i hela landet pa listor i tidningarna, samt de skolor som har basta snittbetyget, pa en rankinglista, det ar valdigt prestigefyllt att vara duktig i skolan.
Nu a det snart middagsdags, och sedan tidigt i sang, for vi kor i gryningen...
Trevlig helg till alla!
Tuesday, March 3, 2009
Overlevare..
Den forsta overlevaren ar den lilla pojen jag sag forra veckan som jag inte trodde skulle klara sig. Mamman kom idag med honom, lika elandig och som ett skelett. Nu accepterade hon att folja med oss till sjukhuset och vi tog henne med i bilen sa hon skulle slippa lagga sina 30:- hon skrapat ihop pa att resa med buss, utan kunde ha det till medicin och sjukhuskostnad.. Hon pratade plotsligt lite engelska med mig nar de andra var ute ur bilen, hon hade aldrig varit i Homa Bay, och kande inte till det dar, trots att det bara ligger 4-5 mil bort. Jag foljde med henne in sa jag sag till att de verkligen insag allvaret och tog hand om henne, men sedan gick jag for annars kan de borja krava att vi ska betala for det ena och det andra, och det ska vi inte anvanda Lakarbankens pengar till.
De andra overlevarna jag maste beratta om ar alla politiker som trots att de blir ertappade med att misskota sina jobb, och stoppa mutor i egna fickor kan sitta kvar pa sina poster. Det finns ett utbrett missnoje bland folket over allt som forsvinner pa vagen till skolor, sjukvard, infrastruktur..Alla ska ha 10%! Man har en mycket lang vag att ga vad galler den kulturen har. Vi laser faktiskt 2 dagstidningar/dag, the Standard och Daily Nation, de skriver valdigt bra och fritt, men rakar da och da ut for razzior pa sina redaktioner da man brant upplagor, tagit deras datorer och mobiler mm. Det ar ju en koalition sedan valet dec 2007 mellan president Kibaki och premiarminister Raila Odinga (slakt med Obama horde vi tidigare, jag vet inte sakert), men upploppen efter valet forra aret med 1300 doda och manga hundra tusedn hemlosa efter brander har inte utretts annu. Det var alltsa polisen som skot pa folket, och ingen ansvarig har blivit utpekad eller stalld tills svars. Folk har inget fortroende for polisen, man tar istallet hellre ratten i egna hander och hamnas genom medborgargarden, vilket ar val sa grymt, men accepterat. Jordbruksministern Ruto bleb friad fran ansvar da han latit majs som var avsett att lindra hungersnod efter torka i hostas bli liggande i containrar tills det blev forklarat otjanligt som manniskofoda. Da salde han det till en uppkopare som skulle ha det till djurfoder, och stoppade pengarna i fickan. Handlaren packar sakert om det och saljer det dyrare till manniskor anda... Justitieministern Martha Karua har daremot ett stort fortroende, hon hade en mycket hetsig debatt mot Ruto i radio och TV, men Ruto holls om ryggen av sina andra vanner i regeringen och fick sitta kvar.. Det har varit en oljeskandal, och Kofi Annan har varit har och gett regeringen en manad pa sig att utreda polisens forehavande.. Tyske ambassadoren trycker ocksa pa, sa vi far val se..
Sa har man haxprocesser ocksa!! En stum 5-arig pojke utpekade 5 st 80-aringar som haxor inte langt harifran, sa de blev lynchade till dods for man trodde de satt sina onda andar pa pojken. Det later som medeltiden!
Tills sist lite vanligt... hemma tittar man ju alltid efter vadret nar man gar upp, och jag gor det fortfarande har, fast blir nastan full iskratt for det ar ju alltid samma! Sol och drygt 20 pa morgonen, sednan snabbt upp till 30-35. Pa kvallarna ofta en stormby med regn och aska, igar small det ordentligt ett tag, sedan fint igen. Sedan igar har jag ocksa kommit igang med att jogga igen, det har tagit ett tag att veta hur man ska tackla alla blickar och kommentarer, och kanna sig trygg med att vara ute pa egen hand. Jag har en stracka jag springer fram och tillbaka pa morgonen nu, men ska forsok hitta en runda, det ar roligare..
Pa aterhorande
De andra overlevarna jag maste beratta om ar alla politiker som trots att de blir ertappade med att misskota sina jobb, och stoppa mutor i egna fickor kan sitta kvar pa sina poster. Det finns ett utbrett missnoje bland folket over allt som forsvinner pa vagen till skolor, sjukvard, infrastruktur..Alla ska ha 10%! Man har en mycket lang vag att ga vad galler den kulturen har. Vi laser faktiskt 2 dagstidningar/dag, the Standard och Daily Nation, de skriver valdigt bra och fritt, men rakar da och da ut for razzior pa sina redaktioner da man brant upplagor, tagit deras datorer och mobiler mm. Det ar ju en koalition sedan valet dec 2007 mellan president Kibaki och premiarminister Raila Odinga (slakt med Obama horde vi tidigare, jag vet inte sakert), men upploppen efter valet forra aret med 1300 doda och manga hundra tusedn hemlosa efter brander har inte utretts annu. Det var alltsa polisen som skot pa folket, och ingen ansvarig har blivit utpekad eller stalld tills svars. Folk har inget fortroende for polisen, man tar istallet hellre ratten i egna hander och hamnas genom medborgargarden, vilket ar val sa grymt, men accepterat. Jordbruksministern Ruto bleb friad fran ansvar da han latit majs som var avsett att lindra hungersnod efter torka i hostas bli liggande i containrar tills det blev forklarat otjanligt som manniskofoda. Da salde han det till en uppkopare som skulle ha det till djurfoder, och stoppade pengarna i fickan. Handlaren packar sakert om det och saljer det dyrare till manniskor anda... Justitieministern Martha Karua har daremot ett stort fortroende, hon hade en mycket hetsig debatt mot Ruto i radio och TV, men Ruto holls om ryggen av sina andra vanner i regeringen och fick sitta kvar.. Det har varit en oljeskandal, och Kofi Annan har varit har och gett regeringen en manad pa sig att utreda polisens forehavande.. Tyske ambassadoren trycker ocksa pa, sa vi far val se..
Sa har man haxprocesser ocksa!! En stum 5-arig pojke utpekade 5 st 80-aringar som haxor inte langt harifran, sa de blev lynchade till dods for man trodde de satt sina onda andar pa pojken. Det later som medeltiden!
Tills sist lite vanligt... hemma tittar man ju alltid efter vadret nar man gar upp, och jag gor det fortfarande har, fast blir nastan full iskratt for det ar ju alltid samma! Sol och drygt 20 pa morgonen, sednan snabbt upp till 30-35. Pa kvallarna ofta en stormby med regn och aska, igar small det ordentligt ett tag, sedan fint igen. Sedan igar har jag ocksa kommit igang med att jogga igen, det har tagit ett tag att veta hur man ska tackla alla blickar och kommentarer, och kanna sig trygg med att vara ute pa egen hand. Jag har en stracka jag springer fram och tillbaka pa morgonen nu, men ska forsok hitta en runda, det ar roligare..
Pa aterhorande
Monday, March 2, 2009
Weekend och jobb..
Ja nu ar det mandag igen, och denna vecka har vi "immunization week", det innebar att forutom den vanliga mottagningen har vi ocksa modravard och bvc. Jag hade 29 patienter och skoterskan Grace hade 36 mammor med barn. Tyvarr var det dock sa att det fanns inget vaccin idag nar vi skulle hamta det pa sjukhuset..Vaccin ar gratis for barnen, men om mamman tagit sig en lang vag till oss, och det sedan drojer en manad innan vi kommer med vaccin igen, sa kan ju var och en rakna ut hur det blir med det, alla blir inte vaccinerade som de ska. Detta ar ju livsviktigt, men sa typiskt, man kan aldrig vara saker pa att nagot fungerar som utlovats. Nar Merep, min HIV-councellor (radgivare) och laboratorieassisten skulle hamta nya test/ och provtagningsmaterial pa MOH-kontoret bredvid dar vi bor var de ocksa slut!
Vi ar faktiskt valdigt noga och tar mycket prover, men vi har bara tva sorter, malariatest och HIV-test, bada ar valdigt tillforlitliga. Anemi (blodbrist) konstaterar man genom att titta pa insidan av undre ogonlocket, och i handflatorna om det ar blekt...!
I princip behandlas alla barn under 5 ar med feber som malaria utan provtagning, vi har inget att valja pa, for missar vi kan de do inom nagot eller nagra dygn i cerebral malaria med kramper och medvetsloshet. Jag har haft ett par barn som varit pa gransen, senast idag, med paverkat allmantillstand och latta ryckningar. Vi ger dem Alvedon meddetsamma och sedan forsta dosen Coartem innan de gar hem. Nagra ar valdigt undernarda, det har varit foraldralosa barn som tagit om hand av nagon slakting. En forra veckan skulle kommit tillbaka idag for viktkontroll, men dok inte upp, jag tror inte han overlevde... Vi ger dem antibiotika, maskmedicin, multivitamin, jarn och grotpulver, sedan ar det inte mycket mer vi kan..
Manga soker for muskelvark, huvudvark, diarre, hosta, feber, kortelsvullnader, sar och hudutslag. Brannskador har jag sett flera fula, de flesta har ingen aning om hur man ska skota sar utan som ni forstar sitter det smuts och flugor i intorkat var. Man har ju oppen eld och lagar mat pa, en del har ocksa brant sig pa avgasroret pa nagon motorcykel de akt pa. Efter vi uteslutit HIV och/eller malaria far de flesta nagot antibioticum, lite funderingar pa resistensutveckling har man forstas.
Besoket kostar 50 shilling hos oss, det ar 5 svenska kronor, och for det far de undersokning och medicin. BVC och MVC samt frivilligtestning av HIV ar gratis. Av de 50 shillingen far den lokala halsokommitten 10 shilling/patient att anvanda till lokalen och den minimala utrustningen till oss (i basta fall var sin stol och ett par bord samt nagon slags brits). For de 40 som aterstar ska jag inhandla medicinen och det vi delar ut, och det racker faktskt, medicinen ar mycket billig har.
En del har dock inga pengar, men vi behandlar dem anda. De flesta kvinnor vi konstaterar HIV pa har inga pengar att kunna ta sig till sjukhuset for sa da supportar vi dem med det ur fattigfonden, 300-400 shilling (30-40 kr) HIV-behandling och tbc-behandling ar kostnadsfri.
Ja detta var lite ur vardagen som jag fick inleda med, for att ocksa kunna skriva att vi haft en fantastisk helg med safari i var narmsta nationalpark dar vi hade picnic och sag giraffer, olika antiloper mm. Sedan bodde vi over hos en norrman Odd, som byggt upp ett stalle vid kusten tillsammans med sin kenyanska hustru Louice.
Ni kan ga in pa http://www.safarikenya.net/ och titta vad lyxigt vi hade det. Vi pratade ratt mycket med Odd, jag tror han tyckte det var kul med lite skandinaver. Hans far hyrde Saltholmens fyrhus pa somrarna, utanfor Lillesand vid "Blinnleija" i sydnorge, sa hans drom hade alltid varit att ha en egen fyr! Nu har han byggt en pa udden, med en svit inuti, dar man kan bo, och sa har han sitt runda kontor pa overvaningen med utsikt over Viktoriasjon. Dar hade han sin gamla snickarbank han fatt nar han var 15, till skrivbord och databord. Det hangde skidor och skridskor pa vaggarna!! Val vart ett besok! Vi badade faktiskt ett par ganger ocksa, han pastod att det inte finns bilharzia dar (for er som vill rysa lite, sla upp det och schistosomiasis) . Det ar alltsa en sjukdom som vidarebefodras av snackor, men overallt utefter strander badar barn, kvinnor diskar och tvattar, mannen fiskar, sa de flesta klarar sig nog.
Pa on Rusinga utanfor har man funnit en av lamningarna pa en av vara aldsta forfader, c:a 3 milj gammal, och pa grannon (som man maste aka bat till- det gor vi nog nasta gang vi aker dit) sa finns det mycket gamla grottmalningar.
Nu trottnar ni val snart, det blev langt idag.. I veckan kommer jag att skriva en del om politiken som alla ar engagerade i, men som tyvarr praglas mest av mutskandaler och korruption.
Kramar till alla for nu
Vi ar faktiskt valdigt noga och tar mycket prover, men vi har bara tva sorter, malariatest och HIV-test, bada ar valdigt tillforlitliga. Anemi (blodbrist) konstaterar man genom att titta pa insidan av undre ogonlocket, och i handflatorna om det ar blekt...!
I princip behandlas alla barn under 5 ar med feber som malaria utan provtagning, vi har inget att valja pa, for missar vi kan de do inom nagot eller nagra dygn i cerebral malaria med kramper och medvetsloshet. Jag har haft ett par barn som varit pa gransen, senast idag, med paverkat allmantillstand och latta ryckningar. Vi ger dem Alvedon meddetsamma och sedan forsta dosen Coartem innan de gar hem. Nagra ar valdigt undernarda, det har varit foraldralosa barn som tagit om hand av nagon slakting. En forra veckan skulle kommit tillbaka idag for viktkontroll, men dok inte upp, jag tror inte han overlevde... Vi ger dem antibiotika, maskmedicin, multivitamin, jarn och grotpulver, sedan ar det inte mycket mer vi kan..
Manga soker for muskelvark, huvudvark, diarre, hosta, feber, kortelsvullnader, sar och hudutslag. Brannskador har jag sett flera fula, de flesta har ingen aning om hur man ska skota sar utan som ni forstar sitter det smuts och flugor i intorkat var. Man har ju oppen eld och lagar mat pa, en del har ocksa brant sig pa avgasroret pa nagon motorcykel de akt pa. Efter vi uteslutit HIV och/eller malaria far de flesta nagot antibioticum, lite funderingar pa resistensutveckling har man forstas.
Besoket kostar 50 shilling hos oss, det ar 5 svenska kronor, och for det far de undersokning och medicin. BVC och MVC samt frivilligtestning av HIV ar gratis. Av de 50 shillingen far den lokala halsokommitten 10 shilling/patient att anvanda till lokalen och den minimala utrustningen till oss (i basta fall var sin stol och ett par bord samt nagon slags brits). For de 40 som aterstar ska jag inhandla medicinen och det vi delar ut, och det racker faktskt, medicinen ar mycket billig har.
En del har dock inga pengar, men vi behandlar dem anda. De flesta kvinnor vi konstaterar HIV pa har inga pengar att kunna ta sig till sjukhuset for sa da supportar vi dem med det ur fattigfonden, 300-400 shilling (30-40 kr) HIV-behandling och tbc-behandling ar kostnadsfri.
Ja detta var lite ur vardagen som jag fick inleda med, for att ocksa kunna skriva att vi haft en fantastisk helg med safari i var narmsta nationalpark dar vi hade picnic och sag giraffer, olika antiloper mm. Sedan bodde vi over hos en norrman Odd, som byggt upp ett stalle vid kusten tillsammans med sin kenyanska hustru Louice.
Ni kan ga in pa http://www.safarikenya.net/ och titta vad lyxigt vi hade det. Vi pratade ratt mycket med Odd, jag tror han tyckte det var kul med lite skandinaver. Hans far hyrde Saltholmens fyrhus pa somrarna, utanfor Lillesand vid "Blinnleija" i sydnorge, sa hans drom hade alltid varit att ha en egen fyr! Nu har han byggt en pa udden, med en svit inuti, dar man kan bo, och sa har han sitt runda kontor pa overvaningen med utsikt over Viktoriasjon. Dar hade han sin gamla snickarbank han fatt nar han var 15, till skrivbord och databord. Det hangde skidor och skridskor pa vaggarna!! Val vart ett besok! Vi badade faktiskt ett par ganger ocksa, han pastod att det inte finns bilharzia dar (for er som vill rysa lite, sla upp det och schistosomiasis) . Det ar alltsa en sjukdom som vidarebefodras av snackor, men overallt utefter strander badar barn, kvinnor diskar och tvattar, mannen fiskar, sa de flesta klarar sig nog.
Pa on Rusinga utanfor har man funnit en av lamningarna pa en av vara aldsta forfader, c:a 3 milj gammal, och pa grannon (som man maste aka bat till- det gor vi nog nasta gang vi aker dit) sa finns det mycket gamla grottmalningar.
Nu trottnar ni val snart, det blev langt idag.. I veckan kommer jag att skriva en del om politiken som alla ar engagerade i, men som tyvarr praglas mest av mutskandaler och korruption.
Kramar till alla for nu
Friday, February 27, 2009
Rotarymote och helg..
I tisdags kvall var vi pa Rotarymote har i Homa Bay. Det ar en liten klubb pa 10-12 medlemmar som traffas pa hotell Hippo som faktiskt var ratt trevligt ocksa, men det ligger lite langre fran oss, sa vi haller oss till turisthotellet vid sjon for att maila och ta en ol..
Det var tva andra gaster med ocksa, en energisk kandadensisk dam fran Alberta, som ska oppna nagon form av medicinsk klinik ute i nagon by, men om hon har sa mycket medicinska kunskaper, och hur hon ska bemanna hade vi lite svart att forsta, men vi komer att traffa henne fler ganger. Den andra gasten var en man fran Kenya som flyttade till USA for over 30 ar sedan, var med i Vietnamkriget, utbildade sig och har jobbat dar, men som for 6 mander sedan bestamt sig for att atervanda till sin hemby och borja bruka sin familjs jord dar igen! Det var fascinerande att hora hans ideer och visioner, vi komer att besoka honom nagon gang. Han vill bruka jorden ekologiskt med gamla metoder, soka upp ursprungliga grodor och djur, och idka vaxelbruk som inte utarmar, inte anvanda konstgodsel (vilket jag inte tror man gor har alls) och ta reda pa gamla medicinalvaxter. Hans fru har tydligen ett barnhem for foraldralosa i Kisumo dar deras gamla vanner i USA kan adoptera ett eller flera barn, dvs betala deras skolkostnader och mat.
Nu maste jag snart lamna over den enda datorn till Katherine, men imorgon gor vi en utflykt sjalva till Ruma nationalpark som ligger har i narheten, och sa fortsatter vi till ett stalle som heter Mbita. Det ligger nere vid sjon, och det ar en norrman som driver det. Tydligen kan man gora batutflykt till en o dar ocksa pa sondagen. I parken finns det val inte sa mycket djur forutom en del giraffer, och nagon speciell antilop som inte finns nagon annan stans. Nasta helg har vi daremot bokat in oss pa en taltcamp i Masai Mara, som ju ar Kenyas finaste park, och dar finns nog "alla" djur. Var chauffor Yussuf foljer mer oss, da det ar ratt langt, och regnperioden narmar sig, sa det kan vara bra att ha en medhjalpare..
Ha en skon helg alla, och lycka till i Vasaloppet ni som ska aka!! Jag ar inte ett dugg avundsjuk just nu!
Det var tva andra gaster med ocksa, en energisk kandadensisk dam fran Alberta, som ska oppna nagon form av medicinsk klinik ute i nagon by, men om hon har sa mycket medicinska kunskaper, och hur hon ska bemanna hade vi lite svart att forsta, men vi komer att traffa henne fler ganger. Den andra gasten var en man fran Kenya som flyttade till USA for over 30 ar sedan, var med i Vietnamkriget, utbildade sig och har jobbat dar, men som for 6 mander sedan bestamt sig for att atervanda till sin hemby och borja bruka sin familjs jord dar igen! Det var fascinerande att hora hans ideer och visioner, vi komer att besoka honom nagon gang. Han vill bruka jorden ekologiskt med gamla metoder, soka upp ursprungliga grodor och djur, och idka vaxelbruk som inte utarmar, inte anvanda konstgodsel (vilket jag inte tror man gor har alls) och ta reda pa gamla medicinalvaxter. Hans fru har tydligen ett barnhem for foraldralosa i Kisumo dar deras gamla vanner i USA kan adoptera ett eller flera barn, dvs betala deras skolkostnader och mat.
Nu maste jag snart lamna over den enda datorn till Katherine, men imorgon gor vi en utflykt sjalva till Ruma nationalpark som ligger har i narheten, och sa fortsatter vi till ett stalle som heter Mbita. Det ligger nere vid sjon, och det ar en norrman som driver det. Tydligen kan man gora batutflykt till en o dar ocksa pa sondagen. I parken finns det val inte sa mycket djur forutom en del giraffer, och nagon speciell antilop som inte finns nagon annan stans. Nasta helg har vi daremot bokat in oss pa en taltcamp i Masai Mara, som ju ar Kenyas finaste park, och dar finns nog "alla" djur. Var chauffor Yussuf foljer mer oss, da det ar ratt langt, och regnperioden narmar sig, sa det kan vara bra att ha en medhjalpare..
Ha en skon helg alla, och lycka till i Vasaloppet ni som ska aka!! Jag ar inte ett dugg avundsjuk just nu!
Thursday, February 26, 2009
Andra ogon idag...
Morkret faller fort, men lite maste jag hinna idag med..
Tack for alla harliga mail och kommentarer!
Idag var vi i slummen andra gangen, och jag hade verkligen laddat for att det skulle bli jobbigt, och vad hander? Jo det var hur lugnt som helst, det kandes som hela omradet var stadat och snyggt, folk var vanliga och glada, 25 patienter kom jamfort med 66 forra veckan! Va fick lite lunch, kunde sitta och prata och skoja lite, titta pa barnen och skolan for analfabeter som kyrkan ocksa bedriver dar ett par ganger i veckan.
Tank vad olika det kan vara, jag har vant mig och mar bra, och da uppfattar jag det helt annorlunda.
Nu borjar det visst aska sa vi far springa hem!
Tack for alla harliga mail och kommentarer!
Idag var vi i slummen andra gangen, och jag hade verkligen laddat for att det skulle bli jobbigt, och vad hander? Jo det var hur lugnt som helst, det kandes som hela omradet var stadat och snyggt, folk var vanliga och glada, 25 patienter kom jamfort med 66 forra veckan! Va fick lite lunch, kunde sitta och prata och skoja lite, titta pa barnen och skolan for analfabeter som kyrkan ocksa bedriver dar ett par ganger i veckan.
Tank vad olika det kan vara, jag har vant mig och mar bra, och da uppfattar jag det helt annorlunda.
Nu borjar det visst aska sa vi far springa hem!
Wednesday, February 25, 2009
Langsamma och opalitliga kommunikationer..
Ja nu har halva arbetsveckan redan gatt, och som tur ar verkar bade jag och min mage ha acklimatiserat oss nu, sa allt kanns mycket battre.
Nar jag sitter ute pa vagarna och mottagningarna far tusen saker geneom mitt huvud som jag tanker att jag ska skriva om och det ska bli sa bra, men nar man brottats med hotelldatorn som titt som tatt slar av och tar bort allt man astadkommit senaste 10 minuterna blir man lite frustrerad!
Kommunikationer ja, ett otroligt problem har rent fysiskt med urusla vagar, inga maskiner, ingen el ute pa landet, men daremot har var och varannan mobiltelefon..
Kvinnorna gar med ett barn pa ryggen, nagra till i slaptag, en stor vattenhink eller annan borda pa huvudet. Barnen bar ocksa mycket, vatten, ved, balar som ska saljas utefter vagen. Mannen cyklar eller aker motorcyklar. Nar vi far forbi i var vita Jeep med Rotary Doctor-dekalen pa ropar barnen " Misungo"!, vit manniska. Nagra enstaka oxar med en plog (sallsynt), ibland asnor som lastas, det ar allt. Det har inte funnit gas att kopa har i stan pa tre manader. Allmanna kommunikationer ar Matatos, minibussar med plats for 14, men oftast ar man sakert 20, plus bagage knutet runt och uppepa, de kor som "darar" sa man far halla sig undan..
Strommen gar oftast ett par ganger pa kvallen, och vattnet ar pa upphallningen, vi ar glada om det regnar, for da fylls det pa i var tank. Detta vatten kokas sedan i 30 minuter, och filtreras innan vi anvander det att dricka och till matlagning, det ovriga i toalett och handfat ar ibland kommunalt, ibland regnvatten. Folk ute pa landet anvander ibland vattnet som det ar fran backar och floder, men da har de ocksa ofta mask i magen och far diarreer forstas.
Ja nu hinner jag inte mer for jag ska hem och ha svenskalektion med en kille Alison som tankt sig komma till Sverige och Kalmar till sommaren for att sedan borja studera i Lund! Han traffade en Rotarydoktor har forra sommaren och har planerat detta med henne. Han spelar keybord i kyrkan pa gospelgudstjansterna.
Fortsattning foljer..
Nar jag sitter ute pa vagarna och mottagningarna far tusen saker geneom mitt huvud som jag tanker att jag ska skriva om och det ska bli sa bra, men nar man brottats med hotelldatorn som titt som tatt slar av och tar bort allt man astadkommit senaste 10 minuterna blir man lite frustrerad!
Kommunikationer ja, ett otroligt problem har rent fysiskt med urusla vagar, inga maskiner, ingen el ute pa landet, men daremot har var och varannan mobiltelefon..
Kvinnorna gar med ett barn pa ryggen, nagra till i slaptag, en stor vattenhink eller annan borda pa huvudet. Barnen bar ocksa mycket, vatten, ved, balar som ska saljas utefter vagen. Mannen cyklar eller aker motorcyklar. Nar vi far forbi i var vita Jeep med Rotary Doctor-dekalen pa ropar barnen " Misungo"!, vit manniska. Nagra enstaka oxar med en plog (sallsynt), ibland asnor som lastas, det ar allt. Det har inte funnit gas att kopa har i stan pa tre manader. Allmanna kommunikationer ar Matatos, minibussar med plats for 14, men oftast ar man sakert 20, plus bagage knutet runt och uppepa, de kor som "darar" sa man far halla sig undan..
Strommen gar oftast ett par ganger pa kvallen, och vattnet ar pa upphallningen, vi ar glada om det regnar, for da fylls det pa i var tank. Detta vatten kokas sedan i 30 minuter, och filtreras innan vi anvander det att dricka och till matlagning, det ovriga i toalett och handfat ar ibland kommunalt, ibland regnvatten. Folk ute pa landet anvander ibland vattnet som det ar fran backar och floder, men da har de ocksa ofta mask i magen och far diarreer forstas.
Ja nu hinner jag inte mer for jag ska hem och ha svenskalektion med en kille Alison som tankt sig komma till Sverige och Kalmar till sommaren for att sedan borja studera i Lund! Han traffade en Rotarydoktor har forra sommaren och har planerat detta med henne. Han spelar keybord i kyrkan pa gospelgudstjansterna.
Fortsattning foljer..
Sunday, February 22, 2009
Sondagsgudtjanst..
Det blir tatt mellan inlaggen nu nar vi ar hemma.
Pa formiddagen har vi varit pa en gospelgudtjanst i 2 timmar, de ovriga haller pa 2 till, men for oss rackte det. Den hette Cristian Diplomates Center. Det var forhallandevis valbargade manniskor dar, mot vad vi sett i ovrigt, och kyrkan i korrugerad plat var prydd med en del malningar, kakel pa golvet pa podiet och elektriskt ljus till lampor, flaktar och hogtalaranlaggning. Halva tiden var det ett skrikande skanderande pa engelska av pastorn och simultantolkning lika hogt skrikande i en annan mikrofon pa kiswahili. (Annars pratar man inte sa mycket swahili har utan luo som ocksa ar namnet pa folkslaget). Det var mycket svavelosande synd och bot, vad jag forstod. Vi hade behovs oronproppar.
Andra halvan var det harlig musik da alla star upp och sjunger, klappar, visslar och dansar med. Barnen sitter under predikan utanfor och repeterar ramsor om och om igen som forestavas av deras larare, typ In Lord we trust, we praise you Good etc.
I eftermiddag ska vi ga till sjukhuset och halsa pa och se hur det ser ut dar, sedan vantar en arbetsvecka igen.
Ha det gott
Pa formiddagen har vi varit pa en gospelgudtjanst i 2 timmar, de ovriga haller pa 2 till, men for oss rackte det. Den hette Cristian Diplomates Center. Det var forhallandevis valbargade manniskor dar, mot vad vi sett i ovrigt, och kyrkan i korrugerad plat var prydd med en del malningar, kakel pa golvet pa podiet och elektriskt ljus till lampor, flaktar och hogtalaranlaggning. Halva tiden var det ett skrikande skanderande pa engelska av pastorn och simultantolkning lika hogt skrikande i en annan mikrofon pa kiswahili. (Annars pratar man inte sa mycket swahili har utan luo som ocksa ar namnet pa folkslaget). Det var mycket svavelosande synd och bot, vad jag forstod. Vi hade behovs oronproppar.
Andra halvan var det harlig musik da alla star upp och sjunger, klappar, visslar och dansar med. Barnen sitter under predikan utanfor och repeterar ramsor om och om igen som forestavas av deras larare, typ In Lord we trust, we praise you Good etc.
I eftermiddag ska vi ga till sjukhuset och halsa pa och se hur det ser ut dar, sedan vantar en arbetsvecka igen.
Ha det gott
Saturday, February 21, 2009
Ute i byarna..
Ja nu ar det lordag eftermiddag och det ar skont att vara ledig. Tyvarr har min mage brakat senaste 3 dagarna, sa har varit tufft att genomfora jobbet..Jag lever mest pa the och coca-cola just nu.
Vi har hittat var lilla oas pa turisthotellet nere vid sjon dar vi kan sitta i parken med utsikt over Victoriasjon och lasa och ata eller dricka nagot, omvaxlande med att vi turas om vid den enda igangvarande datorn inne i lobbyn. Det vaxer ett oerhort vackert "Flame-tree" i parken med en bar inunder. Man spelar hog afrikansk rytmisk musik, blandning mellan reaggie och hiphop ungefar. Nyss var det lat dar enda texten var "Barack.. Barack Obama"! Han ar oerhort popular, nastan som han ar deras ledare ocksa, och ger ett slags hopp at dem om en battre varld. Hans farmor har hov i byn hon bor nagra timmars resa harifran, man kan aka dit och fa halsa pa henne! Under tradet forbereds en grillbadd med nagot som ska rotera pa spett, och ett partytalt haller pa att dukas. Det ar nog nastan 35 i skuggan idag.
Jobbet ja, vi ar alltsa ute pa faltet i motsats till MSF (Lakare utan granser) som driver sjukhuset har inne i stan, och det ar oerhort primitivt, men halsokommitten ute i byarna gor i allmanhet sitt basta for att det ska fungera for oss. Man sitter i basta fall pa en stol och har ett bord och en brits for undersokning. Pa ett stalle ligger en skola intill med 250 barn i 8 klasser. Jag gick dit for att fota lite, och rektorn visade mig runt, hon satt i en lerhydda, men var stolt over barnen som sitter som ljus pa bankarna och jobbar aven om de ar utan larare i klassrummet. De ar oerhort disciplinerade, man far sakert en dask om man gor nagot bus. De ar 6 larare, och sa finns det en forskoleklass ocksa for 3-5aringarna, men de gar bara halva dagen, sedan gar de hem sjalva. Det finns ju ingen trafik som ar farlig, bara sma stigar.. Mannen som hjalpte oss dar berattade att halva befolkningen dar var under 5 ar, det ar knappt sa man tror att det ar sant, men det ar faktiskt barn overallt, och pa 5 ar har ju kvinnorna hunnit foda 3 barn.
Vi har haft mellan 17 och 66 patienter per dag, 130 pa 4 dagar denna veckan. Ungefar 1/3/del har malaria och
jag har nyupptackt 26 HIV-patienter som remitteras till sjukhuset for att komma med i HIV-programmet med behandling som ar kostnadsfri. Det finns manga hjalporganisationer inne i stan, USAID, Roda Korset mm. De nya HIV-patienterna ar mest kvinnor mellan 20 och 40, ett oandligt problem, det kanns som vi bara skrapar pa ytan. Samtidigt tar alla var diagnos med jamnmod, bara en 24-arig svart polioskadad man blev ledsen, hans hustru var ocksa pos och de har tva barn. Ham gar dubbelvikt pa hander och fotter (har flip-flop aven pa handerna, och har fatt en trehjulig cykel han kan transportera sig pa genom att cykla med handerna. Tragiskt, han var ju redan sa drabbad.
Min varsta dag var dock torsdagen da vi skulle oppna ett nytt stalle slummen, vi visste inte om det skulle komma nagon, och skoterskorna var negativa, for det ska egentligen vara minst 4 km for att vi ska vara dar. Svart att ta sig in med bilen forbi alla ruckel och smuts, smaungar som hangde i gallren som sitter framfor vara lyktor, och sa en mottagning i ett platkapell. Det var som att bygga koja i skogen med lite bastbitar, plastskynken, snorstumpar, for att astadkomma nagot vi kunde sitta pa och ha vara olika "avdelningar" pa. Det finns ju ingen sekretess alls. Journalen ar ett litet ituklippt skolhafte vi skriver i for hand. Jag var helt snurrig efter att ha varit uppe halva natten pa toa, men kalrade mig sittande utan att behova ga ut nagon stans. 66 patienter kom, och da var mycket tacksamma. Efterat holls en liten andakt dar pastorn och en del forsamlingsfolk kom medan vi plockade ihop och holl en bon for oss. Alla holl varandra i handerna och laste. De var mycket tacksamma och onskade att vi skulle sla rekord nasta vecka och ta 100 patienter (men da protesterade jag!) Det var sa fina ord att mina tarar rann..
Denna helgen stannar vi alltsa har for att acklimatisera oss, men nasta gor vi nog utflykt.
Tack for nu..
Vi har hittat var lilla oas pa turisthotellet nere vid sjon dar vi kan sitta i parken med utsikt over Victoriasjon och lasa och ata eller dricka nagot, omvaxlande med att vi turas om vid den enda igangvarande datorn inne i lobbyn. Det vaxer ett oerhort vackert "Flame-tree" i parken med en bar inunder. Man spelar hog afrikansk rytmisk musik, blandning mellan reaggie och hiphop ungefar. Nyss var det lat dar enda texten var "Barack.. Barack Obama"! Han ar oerhort popular, nastan som han ar deras ledare ocksa, och ger ett slags hopp at dem om en battre varld. Hans farmor har hov i byn hon bor nagra timmars resa harifran, man kan aka dit och fa halsa pa henne! Under tradet forbereds en grillbadd med nagot som ska rotera pa spett, och ett partytalt haller pa att dukas. Det ar nog nastan 35 i skuggan idag.
Jobbet ja, vi ar alltsa ute pa faltet i motsats till MSF (Lakare utan granser) som driver sjukhuset har inne i stan, och det ar oerhort primitivt, men halsokommitten ute i byarna gor i allmanhet sitt basta for att det ska fungera for oss. Man sitter i basta fall pa en stol och har ett bord och en brits for undersokning. Pa ett stalle ligger en skola intill med 250 barn i 8 klasser. Jag gick dit for att fota lite, och rektorn visade mig runt, hon satt i en lerhydda, men var stolt over barnen som sitter som ljus pa bankarna och jobbar aven om de ar utan larare i klassrummet. De ar oerhort disciplinerade, man far sakert en dask om man gor nagot bus. De ar 6 larare, och sa finns det en forskoleklass ocksa for 3-5aringarna, men de gar bara halva dagen, sedan gar de hem sjalva. Det finns ju ingen trafik som ar farlig, bara sma stigar.. Mannen som hjalpte oss dar berattade att halva befolkningen dar var under 5 ar, det ar knappt sa man tror att det ar sant, men det ar faktiskt barn overallt, och pa 5 ar har ju kvinnorna hunnit foda 3 barn.
Vi har haft mellan 17 och 66 patienter per dag, 130 pa 4 dagar denna veckan. Ungefar 1/3/del har malaria och
jag har nyupptackt 26 HIV-patienter som remitteras till sjukhuset for att komma med i HIV-programmet med behandling som ar kostnadsfri. Det finns manga hjalporganisationer inne i stan, USAID, Roda Korset mm. De nya HIV-patienterna ar mest kvinnor mellan 20 och 40, ett oandligt problem, det kanns som vi bara skrapar pa ytan. Samtidigt tar alla var diagnos med jamnmod, bara en 24-arig svart polioskadad man blev ledsen, hans hustru var ocksa pos och de har tva barn. Ham gar dubbelvikt pa hander och fotter (har flip-flop aven pa handerna, och har fatt en trehjulig cykel han kan transportera sig pa genom att cykla med handerna. Tragiskt, han var ju redan sa drabbad.
Min varsta dag var dock torsdagen da vi skulle oppna ett nytt stalle slummen, vi visste inte om det skulle komma nagon, och skoterskorna var negativa, for det ska egentligen vara minst 4 km for att vi ska vara dar. Svart att ta sig in med bilen forbi alla ruckel och smuts, smaungar som hangde i gallren som sitter framfor vara lyktor, och sa en mottagning i ett platkapell. Det var som att bygga koja i skogen med lite bastbitar, plastskynken, snorstumpar, for att astadkomma nagot vi kunde sitta pa och ha vara olika "avdelningar" pa. Det finns ju ingen sekretess alls. Journalen ar ett litet ituklippt skolhafte vi skriver i for hand. Jag var helt snurrig efter att ha varit uppe halva natten pa toa, men kalrade mig sittande utan att behova ga ut nagon stans. 66 patienter kom, och da var mycket tacksamma. Efterat holls en liten andakt dar pastorn och en del forsamlingsfolk kom medan vi plockade ihop och holl en bon for oss. Alla holl varandra i handerna och laste. De var mycket tacksamma och onskade att vi skulle sla rekord nasta vecka och ta 100 patienter (men da protesterade jag!) Det var sa fina ord att mina tarar rann..
Denna helgen stannar vi alltsa har for att acklimatisera oss, men nasta gor vi nog utflykt.
Tack for nu..
Friday, February 20, 2009
Omvalvande..
Ja nu ar det redan fredag, och en mycket tuff vecka borjar ga mot sitt slut..
Resa och allt gick bra via Nairobi med overnattning pa Hilton och utflykt till Karen Blixens hus och museum, en verklig oas. Vi hann och se the Message Tree pa Stanley Hotel, dar man sedan urminne satter upp meddelandelappar pa ett trad som vaxer genom taket pa restaurangen. Det var fore mobilernas tid kan man saga. En kvinna hade satt en lapp till Obama, "be ready at the Lincoln room, I am on my way"!
Hur som helst, vidare till Kisumo mandag morgon dar vi hamtades av Richard, och korda till en mataffar dar det forvantades att vi skule proviantera for en vecka eller sa, det tog ju lite tid, att samsas med en kvinna Kathrine fran Stockholm som jag bara kant nagra timmar om vad vibehovde och inte,. Vi visste ju inte heller vad som gar at skaffa pa plats.
Ivag pa nagot som ska kallas for landsvag, det ar bland den storsta skandalen har i landet, de ar i det narmaste helt ofarbara utan terranggaende fordon, oerhort gropiga och sonderkorda. Mesta tiden kor man faktiskt i diket, for dar ar det jamnare!
Vi togs emot av vara foretradare som hade ornat en liten fest pa en servering, med all personal som hjalper till. Pa tisdagen var vi ute parallellt med dem ett par timmar innan de lamnade, sa man fick lite hum om arbetet.
Mycket gar ut pa att administrera, jag ska vara chauffor, se till att bilen funkar och blir tvattad och har diesel. Jag har hand om medicinforrad, och far tidigt pa morgonen aka till apoteket och kopa mer. Eller till specerihandlaren for bomull och toapapper. Pa kvallen ska allt bokforas med patientavgifter och rapportlistor, ha hand om fattigfonden som bistar med pengar till behovande nyupptackta HIV-patienter for resa in till stan. Bestalla hem provtagningsmaterial och malariamedicin fran Nairobi. Betala till vakter, tradgardsmastaren, hembitradets hushallskassa mm.mm... Pa morgnarna ska bilen packas med alla lador, friskt vatten for hand och sartvatt, dricksvatten, och sa ska nagon fa med en tidning, nagon annan bananer.. Darefter hamtar jag skoterskan Grace och HIV/councellorn Merep, som samtigt ar lab.ass och skoter all provtagning. Vi har ochsa en assisten Janet med som delar ut mediciner och lagger om sar.
4 av mina mottagningar ligger ute pa landet dit det tar 1-2 tim att kora. Landskapet ar vacket och bordigt har, det ar gront och ganska torrt, men inte helt. Det ar kuperat och man sert ut over Victoriasjon pa manga hall. Det ar valdigt tattbefolkat, odlat pa stenaldersvis med hacka. Kvinnor skoter falten, med ett barn pa ryggen, hamtar vatten och bar allt pa huvudet. Mannen cyklar, gar och aker motorcykel, man ser dem egentligen inte arbeta pa landet. Nagra kanske vaktar djuren, kor och getter som strovar fritt och betar. Husen ar av lera, ibland tegel, med halm- eller korrugerat plattak. Man odlar majs, ananas, papaya, bananer, kal, rotfrukter och saljer.
Nu har tiden gatt for mig vid datorn for ikvall, maste hem innan det blir morkt. Jag fortsatter med det vasentligare imorgon, men ville ge en bild av miljon forst. Det ar runt 30 grader, ljust fran 7-7, sen kommer malariamyggorna..
Kram till alla som laser, kommentera garna..
God fredag
Resa och allt gick bra via Nairobi med overnattning pa Hilton och utflykt till Karen Blixens hus och museum, en verklig oas. Vi hann och se the Message Tree pa Stanley Hotel, dar man sedan urminne satter upp meddelandelappar pa ett trad som vaxer genom taket pa restaurangen. Det var fore mobilernas tid kan man saga. En kvinna hade satt en lapp till Obama, "be ready at the Lincoln room, I am on my way"!
Hur som helst, vidare till Kisumo mandag morgon dar vi hamtades av Richard, och korda till en mataffar dar det forvantades att vi skule proviantera for en vecka eller sa, det tog ju lite tid, att samsas med en kvinna Kathrine fran Stockholm som jag bara kant nagra timmar om vad vibehovde och inte,. Vi visste ju inte heller vad som gar at skaffa pa plats.
Ivag pa nagot som ska kallas for landsvag, det ar bland den storsta skandalen har i landet, de ar i det narmaste helt ofarbara utan terranggaende fordon, oerhort gropiga och sonderkorda. Mesta tiden kor man faktiskt i diket, for dar ar det jamnare!
Vi togs emot av vara foretradare som hade ornat en liten fest pa en servering, med all personal som hjalper till. Pa tisdagen var vi ute parallellt med dem ett par timmar innan de lamnade, sa man fick lite hum om arbetet.
Mycket gar ut pa att administrera, jag ska vara chauffor, se till att bilen funkar och blir tvattad och har diesel. Jag har hand om medicinforrad, och far tidigt pa morgonen aka till apoteket och kopa mer. Eller till specerihandlaren for bomull och toapapper. Pa kvallen ska allt bokforas med patientavgifter och rapportlistor, ha hand om fattigfonden som bistar med pengar till behovande nyupptackta HIV-patienter for resa in till stan. Bestalla hem provtagningsmaterial och malariamedicin fran Nairobi. Betala till vakter, tradgardsmastaren, hembitradets hushallskassa mm.mm... Pa morgnarna ska bilen packas med alla lador, friskt vatten for hand och sartvatt, dricksvatten, och sa ska nagon fa med en tidning, nagon annan bananer.. Darefter hamtar jag skoterskan Grace och HIV/councellorn Merep, som samtigt ar lab.ass och skoter all provtagning. Vi har ochsa en assisten Janet med som delar ut mediciner och lagger om sar.
4 av mina mottagningar ligger ute pa landet dit det tar 1-2 tim att kora. Landskapet ar vacket och bordigt har, det ar gront och ganska torrt, men inte helt. Det ar kuperat och man sert ut over Victoriasjon pa manga hall. Det ar valdigt tattbefolkat, odlat pa stenaldersvis med hacka. Kvinnor skoter falten, med ett barn pa ryggen, hamtar vatten och bar allt pa huvudet. Mannen cyklar, gar och aker motorcykel, man ser dem egentligen inte arbeta pa landet. Nagra kanske vaktar djuren, kor och getter som strovar fritt och betar. Husen ar av lera, ibland tegel, med halm- eller korrugerat plattak. Man odlar majs, ananas, papaya, bananer, kal, rotfrukter och saljer.
Nu har tiden gatt for mig vid datorn for ikvall, maste hem innan det blir morkt. Jag fortsatter med det vasentligare imorgon, men ville ge en bild av miljon forst. Det ar runt 30 grader, ljust fran 7-7, sen kommer malariamyggorna..
Kram till alla som laser, kommentera garna..
God fredag
Wednesday, February 18, 2009
Homa Bay..
Ar nu pa turisthotellet och har skrivit mina forsta intryck i en halvtimme, men sedan forsvann allt! Nu blir det snart morkt, sa jag forsoker imorgon igen...
Saturday, February 14, 2009
Nu är det nära..
Sitter i det vackra vintervädret och förbereder det sista inför min avresa till Kenya. Kaffe luktar gott, VM i slalom för damer på TV:n. Lite nervöst börjar det bli, men det känns ändå rätt ok nu.
Subscribe to:
Posts (Atom)