Homa Bay, tisdag

Nu ska jag göra ett tredje försök att sammanfatta våra upplevelser under veckan, två långa texter har försvunnit, och då tappar man sugen lite...
Måndag eftermiddag träffade vi alltså styrelsemedlemmar för stiftelsen, och hade en genomgång av hur en stiftelse i Kenya fungerar, vad det finns för krav på redovisningar, årsmöten, revision etc, och det hela verkade vara väl strukturerat och lika som i Sverige. Vi efterlyste en budget, kopior på protokoll och kvitton på betalda terminsavgifter, och detta fick vi titta på någon dag senare.
Förutom Lars och jag deltar ju också Amelita och Wilhelm Aarsrud från Vänersborg, samt Leif Helldén, också från Vänersborg, fast han åkte hit på egen hand några dagar tidigare, och är också kvar lite till. Han bor ute på farmen och i slutet av veckan hoppas vi de hinner åka ut till ön där Margaret är född, för att se sig om. Margaret har en ny "dream" att bygga och driva en egen skola där, för att slippa betala så mycket avgifter, driften kan finansieras av att andra betalar, som har råd.
Hennes första "dream" var att bygga upp en farm för att ha ett eget ställe där de helt föräldralösa och övergivna barnen ska ha en bit jord att höra till, vilket är viktigt här. De odlar också otroligt mycket grödor där av alla de slag, så det blir ett bra tillskott, dels till egna hushållet, dels att sälja och få inkomster. De skördar ofta två till tre gånger per år, och har växelbruk. Där finns solrosor, jordnötter, kassawa, majs, bönor, avocados, papaya, mango, bananer och också getter, lamm, kycklingar, kalkoner, ankor, samt en "skog" med olika träd som vuxit upp som 20-åriga träd hemma, fast på 3 år, vilka tar en del av vinden och ger skugga och virke. Denna dröm förverkligade hon genom att få en bit mark av en gammal kollega, samt att min kollega Katrin från Stockholm, och jag samlade pengar hemma
På tisdagen besökte vi fyra olika skolor där Margaret har barn utplacerade. I princip går alla i boarding school, man har ärvt det engelska systemet sedan det var koloni. Tre var primary school, grundskola där de gå 8 år, och det är dessa vi betalar för. Sammanlagt 35 barn i pre-school för de minsta, och sedan grad 1-8 innan nationella examen som nu påbörjats. Alla skolor följs mycket noga i rankinglistor efter hur deras elever presterar, och det anslås på listor överallt. Den sista skolan var en secondary school, 4-årig för pojkar, motsvarande gymnasium. Tyvärr har de nyligen drabbats av anlagda bränder, tre längor med sovsalar har brunnit ner, och det var sorgligt att se resterna med tomma plåtlådor där de förvarade sina få ägodelar, lite kläder, och skolböcker,men ingen kom till skada. De hade nu fått trycka ihop sig i de redan trånga salarna, samt i grannskapet. Det är 1200 elever där, och skoleleverna lottas in nationellt över hela landet, så man kan inte välja skola utan placeras bara någonstans. Det är ett led i integrationen mellan de 43 stammarna i landet, och kanske klokt. De lever där inne innanför grindarna tre månader i taget, och får sedan vara hemma 3-4 veckor emellan. Man har ju tre terminer/år. På denna skola har Margaret 8 pojkar, men dem betalar vi inte för. Vi undrar ju hur hon finansierar avgifterna som höjts mycket de sista åren; och det visar sig att hon som gammal lärare, rektor och en mycket aktad person i området sitter med i styrelsen för 12 olika skolor, samt i vatten- och avloppsverket i länet! Hon låter alla sina arvoden från sammanträden gå direkt till skolavgifter.
Mitt på dagen var Margaret tvunget att sitta med i ett sammanträde några timmar, och då fick vi tillfälle att prata med ministern för vatten och avlopp i länet en stund, en pampig och klok kvinna, mycket intressant. Hon kände sig dock rätt maktlös pga att man anslogs så lite pengar, hon såg sin uppgift mycket som ett kvinnoprojekt. Kan man få bra vatten ut till byarna, och toaletter och avlopp frigjordes kvinnor och flickor från mycket arbete att hämta vatten långt bort, så de kunde utbilda sig istället. Det blev också säkrare för dem, tyvärr sker det mycket våldtäkter.
I värmen och dammet var vi rätt trötta efter dessa intryck, så vi fyra åt middag själva tillsammans på turisthotellet, god nilabborre från Victoriasjön, och därefter tvärt i säng!