Gundua andra veckan

Strejken fortsatte, så vår andra vecka här var Charlotte och jag kvar på Gundua. De har startat upp en egen mobile clinic, och åker ut till tre olika byar en dag i veckan var. Det fungerar ganska bra, och är ett trevligt sätt att arbeta och få lite omväxling i miljön.  Det är omväxlande enkla förkylnings- och värkpatienter med en del mer dramatiska. En lärare kommer insprängande med en medvetslös pojke, som vi får väckt med Diazepam så småningom, han körs till sjukhus då vi inte kan utesluta ett epileptiskt anfall pga en slag mot huvudet en vecka tidigare. Det föds några barn, vi delar ut stickade tröjor och mössor vi fått med oss från en Rotaryklubb i Småland, och de har varit mycket uppskattade. Vi sprutar kortison på några leder och gör folk glada.
På eftermiddagarna blåser det nästan alltid, mulnar på och blir rätt kyligt, men förmiddagarna är alltid fina. Vi försöker motionera runt flygfältet, men ibland blir det för sent, mörkret faller fort här. Stjärnhimlen är fantastisk så här på landet med Orions "skärp", Södra korset och Jupiter som lyser starkt!
På helgen drog vi till Meru National Park, och Elsas Kopjes Lodge. Det är ett väldigt fint ställe, men det är dålig och lång väg. Vi hade tur och fick se mycket djur, elefanter giraffer bufflar, en noshörning, Gravy zebra och vanlig zebra, massor av antilopdjur, flodhästar, krokodil och 14 lejon i två flockar! Vi åt gott , sov med bara ett nät ut mot naturen, badad i poolen och njöt.
Joy och Georg Adamson hade här hand om lejonet Elsa som vi äldre minns som bok och film "Född fri".
Nu har en ny vecka börjat, och en av medarbetarna i Gundua Foundation från Sverige är här med sin familj, så vi bor hos Charlie, ägaren till farmen, några dagar. Trevligt folk, vi har ätit middag ihop och diskuterat framtiden här nere.
Två kvällar har det kommit riktiga skyfall, så går kväll blev jag sjöblöt på min runda, och ikväll när vi skulle ta bilen hem körde vi fast, så vi fick gå i leran...;-)
Charlotte och jag är nu på Kiirua Dispensary Health Clinic, en offentligt driven vårdcentral. Patientklientelet är detsamma, men mycket blivande mödrar och småbarn. Man har också HIV- och TB-klinik, där dessa patientgrupper (ett 100-tal, respektive 30-tal) får komma och hämta gratismediciner. Tyvärr verkar det som antalet HIV-patienter här ökar. Rädslan för smitta har delvis avtagit, då bromsmedicinerna idag gör att man kan fortsätta leva och må rätt bra. En flicka med påssjuka, mormor fick läsglasögon och blev jätteglad. En oerhört smutsig kvinna, sopade marknaden, men väldigt munter!
Generellt har kliniken här mindre rum, och saknar mycket material, det är restnoterat, och medicinsortimentet på det lilla apoteket är mycket begränsat.  Reagenser till laboratorieprover är också slut. Personalen är överlag äldre, erfaren och hjälpsam. Man har förmiddagsfika och gemensam lunch. De vill gärna fråga oss om egna krämpor. När det började bli tomt satt ett gäng och pratade och skrattade ihop utomhus och en sköterska sjöng en populär låt på Swahili!

hili.